Barn och ungdomar kräver kritisk diskussion om hur offentliga medel används och om inbesparingar
Barn och ungdomar från olika delar av Finland skickar ett tydligt budskap till beslutsfattarna: samhällets medel borde riktas mer än i nuläget till mentalvårdstjänster, utbildning, hälsovård samt barns och ungas välbefinnande. Samtidigt kräver de en kritisk granskning av vad de offentliga medlen används till och vad man sparar in på.
Barnombudsmannen träffade i början av 2026 barn och unga i Uleåborg, Esbo och Kurikka. I mötena deltog 88 barn och ungdomar från lågstadiet, högstadiet, gymnasiet och en yrkesläroanstalt. I diskussionerna behandlades ekonomin och användningen av pengar i samhället.
Ungdomar blir utan tillräckligt stöd
I diskussionerna framkom tydligt en oro för ungdomarnas psykiska hälsa. Enligt de unga är det ofta för svårt eller långsamt att få hjälp, även om psykiska problem berör allt fler. Man önskade mer resurser särskilt till elevhälsan och tjänster med låg tröskel.
”Man borde ta dem som verkligen mår illa på allvar”, konstaterade en ung yrkesstuderande i Kurikka.
Utbildning ansågs vara en viktig investering i ungdomarnas välbefinnande och framtid. Ungdomar som studerade till ett yrke berättade att inbesparingarna i utbildningen syns i vardagen bland annat i form av minskad personal och brist på undervisningsredskap. Ungdomarna ber om satsningar på undervisningens kvalitet, skolmaten, läromedlen och läroanstalternas lokaler.
”Barn och ungdomar är framtiden, så mer pengar för stöd, utbildning och sysselsättning. ”Ta inte bort mer pengar från de unga", betonade en ung studerande i Kurikka.
Ungdomarna betonade dessutom att alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och tillbringa sin fritid i trygga miljöer oberoende av den ekonomiska situationen. Idrottsplatser, ungdomslokaler, läger och andra hobbymöjligheter är viktiga för ungdomarna, och ungdomarna anser att man inte får spara in på dem.
Olika synpunkter på användningen av pengar, gemensam oro för välbefinnandet
Ungdomarna hade olika uppfattningar om var man borde spara in på samhällets medel. Många ungdomar ansåg att pengar spenderas för mycket på politikerlöner. En del av ungdomarna ifrågasatte också nivån på försvarsutgifterna eller utgifterna i anslutning till invandring.
”I Finland borde mindre pengar användas till beslutsfattarnas löner”, berättade en högstadieelev i Uleåborg.
Även om åsikterna om behovet av vissa utgifter skiljde sig från varandra, hade de unga en gemensam vilja att allokera mer pengar till människornas välbefinnande i vardagen. Ungdomarna lyfte särskilt fram mindre bemedlade familjer, studerande, barn och äldre personer.
”Man borde tänka mer på dem som har lite pengar, och man borde inte skära ner så mycket som man redan har gjort”, konstaterade en gymnasiestuderande i Kurikan lukio.
Även miljöns tillstånd oroade många ungdomar och de önskade fler ekologiska val och större satsningar på att skydda naturen och miljön i beslutsfattandet. "Man måste fästa mer uppmärksamhet vid klimatförändringen", berättade en lågstadieelev i Esbo.
I diskussionerna betonades dessutom oron för regional jämlikhet. Särskilt ungdomar som bor på mindre orter behöver bättre kollektivtrafikförbindelser för att det ska vara lättare att få tillgång till hobbyer, tjänster och studieplatser.
Beslutsfattarna bör lyssna på ungdomarnas åsikter
Ett av de starkaste budskapen till beslutsfattarna var en önskan om att barn och unga skulle höras mer i beslutsfattandet i samhället. De unga upplevde att deras åsikter inte alltid uppskattas på samma sätt som de vuxnas.
”Mer jämställdhet, att unga hålls på samma nivå som vuxna”, önskade en yrkesstuderande i Kurikka.
Enligt ungdomarna bör man i beslutsfattandet lyssna mer på dem vars framtid besluten gäller.
”Lyssna på ungdomarnas uppmaningar och genomför dem”, uppmanade en högstadieelev i Uleåborg.
Mer information
Unga rådgivare-verksamheten
