Funktionsnedsättning är inget hinder för en bra barndom– diskriminering, strukturer och attityder kan vara det

 

Barnombudsmannens byrås nya verk visar att likabehandlingen av barn som lever med funktionsnedsättning förverkligas fortfarande inte till fullo i Finland. Barn möter negativa strukturer, attityder, normer och diskriminering som hänför sig till funktionshinder. Samtidigt kan fokus på funktionsnedsättning avleda uppmärksamheten från barnen bakom funktionsnedsättningen. 

Barnombudsmannens byrå kommer att publicera verket Vammaisuus ja lapsen oikeudet: Lapsen elämää vamman kanssa (Funktionsnedsättning och barnets rättigheter: Barn som lever med funktionsnedsättning) den 26 oktober. I verket söker man svar på hur rättigheterna för barn som lever med funktionsnedsättning tillgodoses i Finland idag. Verket består av 12 artiklar och behandlar funktionsnedsättningar och barnets rättigheter flerstämmigt utan att glömma barnens egna synpunkter och empiriska kunskap. Under möten med barnombudsmannen har barn och unga som lever med funktionsnedsättning uttryckt önskemål om att de i första hand skulle bemötas som vanliga barn som har olika egenskaper precis som alla andra.

 

 Barndom med funktionsnedsättning

– Vid redigeringen blev det snart klart för oss att de begrepp som förknippas med funktionsnedsättningar diskuteras aktivt och ibland blir diskussionen spänd, berättar en av verkets redaktörer, specialforskare (tf) Anton Schalin vid barnombudsmannens byrå. 

– Med verkets namn Vammaisuus ja lapsen oikeudet: Lapsen elämää vamman kanssa (Funktionsnedsättning och barnets rättigheter: Barn som lever med funktionsnedsättning) vill vi lyfta fram rättighetsperspektivet, men också barnet, barnets liv och erfarenheter, konstaterar Schalin.

Vid bokens redigering och diskussioner med barn uppmärksammades att fokus på funktionsnedsättning kan avleda uppmärksamheten från barnen, barndomen och vardagen med funktionsnedsättning. 

– I bokens artiklar och vid diskussionerna med barnen kom det upprepade gånger fram att barn skulle vilja bli bemötta som sig själva och leva ett vanlig liv som barn. För barn är en eventuell funktionsnedsättning en egenskap bland andra, precis som utseende eller till exempel etnisk bakgrund – dessa är faktorer som inte ensamma definierar en människa och som man inte kan påverka själv. Barnen såg mångfalden som en rikedom och likabehandlingen var ett naturligt och centralt värde för dem, fortsätter Schalin.

 

Hinder för delaktighet och negativa attityder är ett betydande problem

Ställningen av barn som lever med funktionsnedsättning har i Finland sakta förbättrats tack vare det outtröttliga arbetet av funktionsnedsättningsaktivister och ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lagstiftningen och särskilt dess tolkningar stöder dock inte alltid rättigheterna av barn som lever med funktionsnedsättning. Barn möter negativa attityder om funktionsnedsättningar och förhindrande strukturer inom tjänster och institutioner, och deras möjligheter till agentskap och delaktighet är ofta mycket begränsade. 

– Familjer blir tvungna att kämpa för många av sina rättigheter. Transporter, hjälpmedel och personlig assistans är nödvändiga för att man kan klara av sin vardag – ändå får många kämpa för dem om och om igen, säger barnombudsmannen Elina Pekkarinen. 

Barnen är även utsatta för diskriminering. Man kan till exempel tala förbi barnet på läkarmottagningen eller under möten om socialtjänster för personer med funktionsnedsättning. Diskriminering kan förekomma som negativa attityder på familjeklubben eller svårigheter att ta del av undervisningen på teckenspråk. Ibland förekommer diskriminering som uteslutning, mobbning och våld. Även om det finländska samhället har börjat bli mer inkluderande, är likabehandlingen av barn som lever med funktionsnedsättning fortfarande ofta bristfällig. 

 

En fungerande vardag och samvaro är viktiga för alla barn

Barn som lever med funktionsnedsättning har också mycket positiva och roliga saker och en helt vanlig vardag i sitt liv. Att ta upp problem och diskriminerande strukturer är dock en viktig uppgift för funktionsnedsättningsforskningen, och oron över hur barnens rättigheter tillgodoses är motiverad.

– Det skulle vara väldigt viktigt att inkludera mer av barnens egna synpunkter och empiriska kunskap i diskussioner och beslutsfattande som berör dem, betonar Pekkarinen. 

Det är viktigt att barn som lever med funktionsnedsättning får leva ett helt vanligt liv tillsammans med andra som en del av samhället. Barnens ställning kan förbättras och deras rättigheter tillgodoses på flera olika sätt, men vad som krävs är preciseringar av lagstiftningen, strukturella ändringar och uppdateringar av attityderna på flera olika samhällsområden.

– Kanske kan vi nästa gång då barnombudsmannen publicerar ett verk om funktionsnedsättning och barnets rättigheter berätta om en verklighet där barnen och deras närstående inte behöver kämpa för sina grundläggande och mänskliga rättigheter. Kanske kan vi berätta om en vanlig barndom med funktionsnedsättning, säger Pekkarinen.

 

Mer information

Publikationen: Elina Pekkarinen & Anton Schalin (toim.) 2021. Vammaisuus ja lapsen oikeudet: Lapsen elämää vamman kanssa. (Funktionsnedsättning och barnets rättigheter: Barn som lever med funktionsnedsättning). Barnombudsmannens byrås publikationer 2021:4. Publikationen är på finska; sammandrag på svenska, nordsamiska och engelska.

Publikationstillfälle 26.10. kl. 9.30–10.30 genom distansanslutning. Tillfället är kostnadsfritt och öppet för alla. Publikationstillfället tolkas på teckenspråk. Länk till anmälan om deltagande