Vanliga frågor
Ibland kontaktas barnombudsmannen i fall som berör enskilda barn och familjer. Barnombudsmannen har inte behörighet att ta ställning till sådana ärenden. På denna sida har vi samlat vanliga frågor och svar som handlar om barn och ungas olika problemsituationer.
Nedan hittar du vanliga frågor till barnombudsmannens byrå samt svar på vart man kan vända sig till i olika problemsituationer som gäller barn och ungdomar.
Du kan lämna en barnskyddsanmälan till socialväsendet i barnets boningskommuns välfärdområdet. I brådskande fall kan du ringa nödnumret 112 eller till socialjouren. En anmälan till nödnumret kan göras även om man inte känner till barnets hemkommun.
Mer information: Barnskyddsanmälan (Institutet för hälsa och välfärd THL)
Om du misstänker att ditt eget barn inte mår bra hos sin andra förälder som bor på annat håll, men situationen inte är akut, ska man i första hand granska barnets boende- och umgängesarrangemang på nytt. Föräldrarna kan tillsammans förhandla om ändringar i avtalet hos barnatillsyningsmannen i boningskommuns välfärdsområde. Om det inte finns förutsättningar för en gemensam överenskommelse, ska den av föräldrarna som vill ändra avtalet lämna in en ansökan hos tingsrätten.
Mer information: Familjerättslig service (Institutet för hälsa och välfärd THL)
Jag är inte nöjd med barnskyddsmyndighetens verksamhet. Vem kan jag kontakta?
Om du är missnöjd med barnskyddsmyndighetens eller barnskyddsanstaltens verksamhet, bör du i första hand kontakta aktören direkt och försöka reda ut situationen eller meningsskiljaktigheten. Vid behov kan man också kontakta verksamhetsenhetens direktör. Du har även rättsskyddsmedel till ditt förfogande, till exempel anmärkning och klagomål. Se mer information och rättsskyddsmedel här.
Du kan även kontakta socialombud i din kommun. Socialombud har till uppgift att ge handledning och rådgivning om klientens rättigheter. Socialombud kan också hjälpa till med att anföra anmärkning och klagomål.
Mer information:
Jag är inte nöjd med ett beslut som jag har fått från barnskyddsmyndigheten. Vad kan jag göra?
I allmänhet kan barnskyddsmyndighetens beslut överklagas. Till exempel kan ett beslut som gäller omhändertagande överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Besluten som barnskyddsmyndighet fattar bör vara skriftliga. I beslutet anges också vart en överklagan ska skickas samt tidsfristen.
Du kan också kontakta välfärdsområdets socialombud. Hens uppgift är att ge handledning och rådgivning om klientens rättigheter. Hen kan också hjälpa till med att göra en anmärkning och ge råd om hur man anhängiggör ett klagomål.
Mer information:
Valvira: Klientens och patientens rättigheter
Regionförvaltningsverket: Klagomål över social- och hälsovården
Hur bestäms barnets vårdnad och boende när föräldrarna skiljer sig?
När föräldrarna skiljer sig är det bra att sätta in sig i barnets situation och fundera över hur vardagen ska ordnas. Föräldrarna kan ingå ett avtal om barnets vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll.
Välfärdsområdes barnatillsyningsman hjälper föräldrarna med avtalet och upprättar ett verkställbart dokument om det om föräldrarna kommit överens om. Barnatillsyningsmannens kontaktuppgifter fås via kommunens webbplats eller telefonväxel.
Om föräldrarna inte kan uppnå en överenskommelse om barnets angelägenheter, kan barnatillsyningsmannen inte avgöra ärendet. I vissa kommuner kan man söka stöd hos medlingen i familjeärenden. I situationer där det inte finns förutsättningar för en gemensam överenskommelse kan föräldrarna ansöka om rättshjälp och vid behov lämna in en ansökan hos tingsrätten.
Det är viktigt att ta reda på barnets åsikt i ärenden som berör barnet.
Mer information:
Den andra föräldern följer inte förordnandet eller avtalet om umgänge med barnet. Kan barnombudsmannen hjälpa till?
Barnombudsmannen har inte behörighet att ge förordnanden eller rekommendationer om umgänge med barnet.
Om den andra föräldern inte följer det avtal som föräldrarna ingått och socialväsendet fastställt eller ett domstolsförordnande, kan du lämna in en ansökan om verkställighet av avtalet till domstolen. Mer information finns på THL:s webbplats (på finska).
Rättshjälp kan begäras hos det egna områdets rättshjälpsbyrå. Rättshjälpsbyråernas kontaktuppgifter (oikeus.fi)
I vår kommun beaktas inte barnets rättigheter i beslutsprocessen. Vad säger lagen om detta?
Enligt Finlands grundlag ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva (6 § 3 mom.).
Enligt kommunallagen har kommuninvånarna, samt barn och unga, rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet (22 §, 26 §). Enligt ungdomslagen ska ungdomar höras i ärenden som gäller dem (24 §).
I Finland gäller FN:s konvention om barnets rättigheter som lag. Enligt konventionen ska förvaltningsmyndigheterna i första hand beakta barnets bästa i åtgärder som gäller barn (artikel 3). Dessutom ska barnens åsikter utredas och beaktas i enlighet med deras ålder och mognad (artikel 12). Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hens person (artikel 2).
Kommuner och kommunala aktörer bör i sin verksamhet och sitt beslutsfattande beakta barnets rättigheter. Detta uppnås inte alltid till fullo.
För tolkning av FN:s konvention om barnets rättigheter har FN:s barnrättskommitté gett den allmänna kommentaren nr 14. Enligt den ska man för att fastställa barnets bästa innan besluten fattas bedöma deras konsekvenser för barn (barnkonsekvensanalys). I kommunerna strävar man efter att effektivisera tillgodoseendet av barnets rättigheter till exempel med Unicefs modell för en barnvänlig kommun.
Mer information:
Begäran om omprövning av ett beslut som fattats av kommunen eller ett kommunalt organ
Kommunförbundets anvisningar för sökande av ändring
Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om barnets rättigheter
En reform av skolnätet håller på att utarbetas i vår kommun och vårt barns skola hotas av nedläggning. Hur kan vi påverka reformen?
Beslut om reformer av skolnätet fattas i allmänhet i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut får överklagas hos förvaltningsdomstolen.
Enligt kommunallagen har kommuninvånarna rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet (22 §). Enligt ungdomslagen ska ungdomar höras i ärenden som gäller dem (24 § 2 mom.). I lagen om grundläggande utbildning (628/1998) finns dock inte några detaljerade bestämmelser om skolornas läge eller skolnätet.
Barnombudsmannen saknar behörighet att ingripa i det kommunala beslutsfattandet eller ta ställning till enskilda kommuners åtgärder.
Mer information:
Anförande av kommunalbesvär (Kommunförbundet)
Beslutsförfarandet vid ändringar i skolnätet (Kommunförbundet)
Ett barn blir mobbat i skolan, men de vuxna i skolan ingriper inte i saken. Finns det något man kan göra?
Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska skolmiljön vara trygg för barnet.
Utbildningsanordnaren har det primära ansvaret för att elevernas trygghet förverkligas.
Om du redan har diskuterat med läraren och skolans elevvårdspersonal om mobbningen och ingen förändring har skett, kan du kontakta rektorn eller kommunens högre skolmyndighet (till exempel undervisningschefen eller bildningsdirektören).
Vid behov kan du också kontakta polisen.
Du kan anföra klagomål hos regionförvaltningsverket i ditt eget område eller hos riksdagens justitieombudsman och be om en undersökning av huruvida man handlat i enlighet med föreskrifter och bestämmelser i ärendet. Även barn och unga kan själva lämna in klagomål.
Mer information:
Klagomål om anordnande av utbildning till områdets regionförvaltningsverk
Anförande av klagomål till riksdagens justitieombudsman
Anförande av klagomål till riksdagens justitieombudsman, barn och ungdomar
Var kan jag överklaga ett beslut som gäller mitt barns skolresor? Eller ett beslut om skolplats?
Beslut som gäller barnets skolresor eller skolplats är ofta viktiga med tanke på barnets vardag. Klagomål kan anföras, alltså ändring kan sökas i båda besluten. Då prövar förvaltningsdomstolen eller en högre myndighet ärendet på nytt.
Formen för ändringssökande beror på ärendet:
Ändring i ett beslut om skolresor kan sökas genom ett klagomål hos förvaltningsrätten.
Du kan be om omprövning i ett beslut som gäller fastställande av barnets skolplats och särskilt stöd hos regionförvaltningsverket.
Mer information:
Utbildningsstyrelsen: Ändringssökande och andra rättsmedel när det gäller skolans verksamhet och beslut inom grundläggande utbildning
Besvär hos förvaltningsdomstolen
Begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket
Mitt barn har exponerats för inomhusluftproblem i skolan och ingenting görs åt saken. Vem kan hjälpa?
Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska skolmiljön vara trygg för barnet.
Om du misstänker att barnets rätt till en trygg skolmiljö inte tillgodoses till exempel på grund av att skolbyggnaden är i dåligt skick, kan du kontakta en högre myndighet i kommunen, till exempel ledningen för utbildningsväsendet eller bildningsväsendet.
Även kommunens hälsovårdsmyndigheter kan ge råd i ärendet.
Klagomål om kommunens verksamhet i frågor som rör utbildningssektorn kan anföras hos regionförvaltningsverket.
Mer information: Klagomål om anordnande av utbildning till områdets regionförvaltningsverk
Migrationsverkets beslut i ett barns asylärende var orättvist. Var får jag hjälp?
I invandrings- och asylfrågor får du råd av Flyktingrådgivningen rf . Flyktingrådgivningen rf är en medborgarorganisation som ger rättshjälp och handledning till asylsökande, flyktingar och andra utlänningar i Finland.
Information om Finland och tjänster som tillhandahålls invandrare finns på flera olika språk på webbplatsen infoFinland.fi.
Mer information:
Barnet mobbas eller behandlas osakligt i ledd hobbyverksamhet, vad kan jag göra?
Hobbyer är ett trevligt sätt för många barn att tillbringa fritiden. Enligt konventionen om barnets rättigheter har barnet rätt att leka och tillbringa fritid samt rätt att bekanta sig med konst och kultur. Ett barn med funktionsnedsättning ska stödas så att hen kan delta i hobbyer. Konventionen garanterar barnen rätt till skydd mot alla former av försumlig behandling. Den som ordnar hobbyverksamhet har det primära ansvaret för att barnens säkerhet förverkligas under verksamheten.
Det är viktigt att den som ordnar hobbyverksamhet förebygger mobbning och osakligt bemötande av barn i hobbyverksamheten samt behandlar redan uppkomna situationer tillsammans med barnen så att deras åsikter hörs. Det är bra att fundera på förebyggande åtgärder tillsammans med barnen.
Som barn eller ung, om du blir mobbad eller bemött på ett osakligt sätt i hobbyverksamheten, vare sig det sker av ett annat barn eller en vuxen, är det viktigt att du vågar diskutera saken med en trygg vuxen (t.ex. en förälder, en hobbyledare, tränare). Du kan också få stöd av kompisar och vänner, men det är viktigt att ta med en vuxen i behandlingen av ärendet. För idrottshobbyer finns också Befolkningsförbundets tjänst Inte ensam (samtal och chatt).
Barnets vårdnadshavare, förälder eller annan närstående, lyssna i lugn och ro på barnets berättelse om mobbning eller osakligt bemötande. Bemöt barnet med uppmuntran och stöd, även om det väcker starka känslor hos dig. Vid behov kan du kontakta hobbyledare eller tränare, den som ordnar hobbyverksamheten (såsom föreningens ordförande eller arbetstagare) eller en utsedd kontaktperson för trakasserier. För idrottshobbyer finns också Befolkningsförbundets tjänst Inte ensam (samtal och chatt).
Vid behov kan du också kontakta till exempel grenförbundet, centralförbundet eller centralorganisationen. Många förbund och föreningar som ordnar hobbyverksamhet för barn har anmälningskanaler dit man kan anmäla osakligt bemötande.
Osakligt bemötande i samband med idrottshobbyer kan anmälas till Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI r.f..
Om situationen är förknippad med diskriminering kan diskrimineringsombudsmannen kontaktas.
Mer information om idrottshobbyer:
Kan jag ingripa i osaklig reklam som mitt barn sett?
Konkurrens- och konsumentverket samt Reklametiska rådet behandlar frågor som gäller reklam.
Du kan göra en anmälan om osaklig marknadsföring till Konkurrens- och konsumentverket. På verkets webbplats hittar du bland annat anvisningar för att ge respons direkt till det marknadsförande företaget.
Du kan be om ett utlåtande från Reklametiska rådet om huruvida marknadsföringen strider mot god sed. Reklam som strider mot god sed kan till exempel vara opassande för barn eller diskriminerande. En privatperson kan lämna in en begäran avgiftsfritt via en elektroniskt blankett. Begäran om utlåtande ska motiveras.
Mer information:
Konkurrens- och konsumentverket
Reklametiska rådet: Begäran om utlåtande
Jag tycker att åldersgränserna för filmer och videospel är för låga. Vem övervakar åldersgränserna?
I frågor som gäller filmer och andra bildprogram får du råd hos Nationella audiovisuella institutet (KAVI). Det främjar mediefostran, övervakar tillhandahållandet av bildprogram, utbildar klassificerare av bildprogram och övervakar deras verksamhet.
På KAVIs webbplats hittar du information om aktörer till vilka du kan skicka respons om media. Anvisningar för att ge respons på innehållet i filmer, tv-program och spel, sändningstider och åldersgränser för tv-program, försäljning och distribution av inspelningar, internet, annonsering, tidningsartiklar och journalism samt ärenden som ingår i Konkurrens- och konsumentverkets verksamhetsområde.
Åldersgränserna för videospel har ofta fastställts internationellt med den europeiska PEGI-märkningen. I frågor som rör sådana åldersgränser kan du förutom Nationella audiovisuella institutet (KAVI) även direkt kontakta PEGI-organisationen. PEGI tillhandahåller information om åldersgränserna för videospel och deras innehåll.
Mer information:
Nationella riktlinjer för mediefostran
Barnen hör och ser krigs-, vålds- och olycksnyheter från olika mediekällor samt diskuterar nyheterna också sinsemellan. Man kan inte, och det är inte alltid heller ändamålsenligt, att helt förhindra att barn ser nyheterna. Barnet kan till och med få ångest över att det till exempel är krig ute i världen eller att det har förekommit en våldssituation i någon skola och att föräldern inte verkar känna till något om saken.
Man kan fråga barnet om hen har hört om saken. Om så är fallet, kan man fråga vad barnet tycker om det. Det lönar sig inte att pracka på information om saken inte stör barnet. Det är viktigt att den vuxna är lyhörd och vid behov korrigerar barnets tolkningar som kan orsaka rädsla. Det är viktigt att vara en trygg vuxen och låta barnet reagera, även om det är lite konstigt, till exempel genom att skratta. Även mitt i upprörande nyheter är det bra att hålla fast vid normala vardagsrutiner.
Om en vuxen inte vet något, kan man skaffa information tillsammans med barnet. Sådana diskussioner är också en möjlighet att öva på kritisk medieläskunnighet och fästa uppmärksamhet vid hur nyhetsrapporteringen är förknippad med påverkan och propaganda.
Det är viktigt att den vuxna identifierar sina egna känslor i nyhetsrapporteringen. Kraftiga rädslor måste hanteras med en annan vuxen så att de inte överförs till barnet. Om du behöver samtalshjälp, kontakta till exempel:
Fler instruktioner om hur du kan diskutera med barnet om eventuella upprörande nyheter hittar du här:
- Utbildningsstyrelsens anvisningar för hur man i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan behandla krisen i Ukraina med barn och unga
- Barnavårdsföreningen: Tala om krissituationen med ditt barn
- Mannerheims barnskyddsförbund: Barn och nyhetsflodet
- Rädda Barnen: Så stöder du barn i en krissituation
- Hufvudstadsbladet: Krigsvideor finns i barnens telefoner genom Tiktok
En kris är i allmänhet en plötslig och överraskande händelse som kan orsaka olika känslor och reaktioner hos dig. Krig runt om i världen eller olyckor och våldssituationer i hemlandet, samt nyheter om dessa, kan väcka funderingar hos dig. Du kan också möta en kris i ditt eget liv. I samband med en kris är det i allmänhet nyttigt att diskutera med en vuxen och vid behov söka hjälp.
Nödnumret 112 är den rätta adressen i brådskande situationer som hotar liv eller hälsa. Ring till 112 eller använd applikationen 112 Suomi.
Nuorten Turvasatama erbjuder stöd på Discord till barn och unga som är eller har varit klienter hos barnskyddet.
Rädda Barnens Netari, ungdomsgården på webben
Vem övervakar verksamheten inom småbarnspedagogik?
Tillsynen över småbarnspedagogik utförs som ett samarbete mellan kommunerna, regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira.
Enligt lagen om småbarnspedagogik ska kommunen även övervaka privat småbarnspedagogik som anordnas inom kommunen. Kommunen ska säkerställa att tjänsteproducenterna uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Om kommunen upptäcker problem i privat tjänsteproduktion inom sitt område, ska den omedelbart vidta tillsynsåtgärder. Kommunen får ordna tillsynen på det sätt som den önskar.
Regionförvaltningsverket övervakar kommunernas verksamhet och styr småbarnspedagogiken inom sitt område. Regionförvaltningsverket övervakar småbarnspedagogiken utifrån anmälningar och missförhållanden som framkommit. Regionförvaltningsverket har också till uppgift att behandla klagomål.
Valviras tillsynsansvar omfattar fall med nationell omfattning och fall som gäller flera regionförvaltningsverk.
En serviceproducent inom privat småbarnspedagogik ska även själv göra upp en plan för egenkontroll. Planen ska hållas offentligt framlagd och serviceproducenten ska följa hur den förverkligas.
Mer information:
Regionförvaltningsverket övervakar småbarnspedagogiken
Tillsyn över småbarnspedagogik (Valvira)
Statsrådets förordning om småbarnspedagogik 753/2018
Mitt barn blir diskriminerat inom småbarnspedagogiken eftersom hen talar ett minoritetsspråk. Vilken myndighet undersöker misstänkt diskriminering?
Kontakta diskrimineringsombudsmannen om du upplever att du blivit diskriminerad eller märkt att en annan människa diskrimineras på grund av en omständighet som gäller den enskilde som person. Sådana orsaker är till exempel
etniskt ursprung
nationalitet
religion
övertygelse
åsikt
politisk verksamhet
familjeförhållanden
hälsotillstånd
funktionsnedsättning
sexuell läggning.
Diskrimineringsombudsmannen ger råd och utreder enskilda fall samt bistår i rättsliga ärenden.
Mitt barns förälder dog. Hur ordnas det ekonomiska och övriga praktiska saker? Hur kan jag stödja mitt barn?
Vi beklagar sorgen. Utöver sorgen har vårdnadshavaren många praktiska frågor som gäller barnet att sköta. En guide har sammanställts i Suomi.fi-tjänsten om till exempel förmåner, arvskifte och barnets ställning som dödsbodelägare, samt om stöd, hjälp och tjänster och om hur man berättar om döden för ett barn.
Kontaktuppgifter till aktörer som erbjuder hjälp finns på sidan Aktörer som erbjuder hjälp som vi sammanställt.
Som barn eller ung kan du prata om din förälders död och relaterade saker inte bara med dina närstående, utan även till exempel med skolkuratorn, hälsovårdaren, läraren eller någon annan pålitlig vuxen. De hänvisar dig också vid behov till någon annan hjälp eller tjänst. Dessutom finns det flera telefontjänster, webbplatser och chattar för barn och unga som man kan kontakta om man vill ha samtalssällskap. Du hittar deras kontaktuppgifter på sidan Aktörer som erbjuder hjälp.
Barnombudsmannens byrå träffade barn och unga vars förälder har avlidit. Barn och unga berättade att de fått viktigt stöd av sällskapsdjur, sin egen familj, sitt eget hem, kompisar och yrkesutbildade personer såsom skolpsykolog, lärare eller av en kamratgrupp. De hade också fått hjälp av att vara tillsammans, gemensamma aktiviteter och diskussioner med andra. Att återvända till skolan och den normala vardagen strax efter förlusten upplevdes som bra, liksom små och naturliga uppmärksammanden av läraren eller andra människor. Promemorian från mötet kan läsas på sidan Möten med barn och unga (under år 2022).