Barnen glöms bort vid beslutsfattandet om corona, barnombudsmannen kräver förbättring  

 

Enligt respons som barnombudsmannens byrå har tagit emot varierar genomförandet av hälsosäkerhetsåtgärderna i de olika regionerna och ur barnens och familjernas synpunkt är situationen rörig. Ombudsmannen har skrivit ett öppet brev till statsrådsmedlemmarna och ledningsgruppen för Institutet för hälsa och välfärd där hon uttrycker sin oro över beaktandet av barn och unga i statsrådets hybridstrategi för hanteringen av COVID-19-epidemin.

Under hösten har spridningen av coronaviruset ökat bland barn och överskridit smittspridningen bland vuxna. Samtidigt förväntas barn att drabbas av epidemier orsakade av RS-virus och influensa. Trots att allvarliga sjukdomsbilder orsakade av coronaviruset fortfarande är sällsynta bland barn, är såväl barnen själva som föräldrar och yrkespersoner oroliga över situationen.
I statsrådets handlingsplan konstateras att epidemikluster är mer troliga bland barn under 12 år och att det är möjligt och till och med troligt att epidemins tyngdpunkt, liksom många andra virus, överförs till allt yngre barn. 

– Det är problematiskt att man i handlingsplanen inte tar tydlig ställning till hur detta scenario påverkar barnens ställning. De statliga beslutsfattarna har i offentligheten upprepade gånger konstaterat att samhället inte kan hållas stängt bara för att en del av människorna inte har velat vaccinera sig. I motiveringarna glömmer man barnbefolkningen. För dem är det inte fråga om vaccinmotstånd, utan ett medvetet val att vaccinera de yngre åldersgrupperna sist. Det är fortfarande inte möjligt för barn under 12 år att vaccinera sig. Även bland yngre barn finns det personer som tillhör riskgrupperna, och barn har familjemedlemmar som tillhör riskgrupperna, påminner barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

 

Coronaåtgärderna är olika och inkonsekventa i de olika regionerna

Enligt statsrådets handlingsplan ansvarar regionerna för främjandet av hälsosäkerheten och bekämpningen av epidemin. Enligt den respons som barnombudsmannens byrå har tagit emot varierar genomförandet av åtgärderna från bra till svagt. 

– För närvarande är coronaåtgärderna, till exempel praxis för testning och karantän, olika i de olika regionerna och detta kan inte förklaras med smittosituationen. Kommunikationen om åtgärderna är rörig. Ur familjernas synpunkt är situationen motsägelsefull, vilket syns också i de kontakter som barnombudsmannens byrå har tagit emot, framhåller Pekkarinen.

– Det är svårt att se hur slopandet av några av restriktionerna skulle för närvarande stödja målsättningen om prioriteringen av barnets bästa, närundervisning eller minskning av restriktionernas skadliga konsekvenser för barn. Till exempel restriktioner som gäller restauranger har slopats snabbare än myndigheterna har rekommenderat. Samtidigt har man minskat till exempel testning, spårning och riskhanteringsåtgärder som rekommenderats för bekämpningen av corona, säger Pekkarinen.

Barnombudsmannen kräver att man i beslut om COVID-19-epidemin iakttar barn och ungas perspektiv. Dessutom behöver man rikta tydlig information om åtgärderna till barn och unga.

– För tillgodoseendet av barnens rättigheter är det viktigt att man tydligt berättar för barn hurdan handlingsplan som tillämpas och vad den valda handlingsplanen grundar sig på. Det är viktigt att man har tydligt förklarat handlingsplanen också för föräldrar, yrkespersoner och myndigheter och att dess konsekvenser för barn bedöms. Endast på så sätt kan man bedöma huruvida handlingsplanen ligger i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter, sammanfattar Pekkarinen.

 

Mer information 

Öppet brev från barnombudsmannen till statsrådsmedlemmarna och ledningsgruppen för Institutet för hälsa och välfärd