Differentieringen av utbildningen måste stoppas

Skolan jämnar inte ut skillnader som beror på barns bakgrund lika bra som tidigare. Barnets kompetens och skolgång påverkas till exempel av familjens ekonomiska situation och på vilken ort barnet råkar födas. Barnombudsmanna­delegationen har på hösten fått en lägesrapport om förändringen i stödet för inlärning och om barnens jämlika rätt till utbildning.

Nationens bildning, högklassig utbildning och hög kompetens har utgjort grunden för Finlands framgång. Vi är med rätta stolta över det finländska skolsystemet och över att alla har lika möjligheter att klara sig i skolan och studera så långt de vill. Under de senaste åren har det dock kommit allt fler signaler om att jämlikheten inom utbildningen har försämrats. Barnombudsmanna­delegationen fick en lägesbild av ärendet under sina möten på hösten (reformen av stödet för inlärningen 11.9 och hur elevens bakgrund påverkar inlärningen 13.11) och funderade på metoder för att stoppa ojämlikheten.

Skillnaderna i kunskaper mellan elever och mellan regioner ökar

I Finland har man under de senaste åren genomfört många olika lagstiftnings­reformer i utbildnings­systemet, för att inte tala om riksomfattande och lokala utvecklings­projekt.

– Vi vet mycket lite om de verkliga effekterna av utbildnings­reformerna. Vi vet alltså inte ens om reformerna har varit till skada eller nytta. Utvärderingen av kommunernas verksamhet grundar sig på själv­utvärdering, region­förvaltningsverken övervakar endast på basis av klagomål och under­sökningarna granskar inte situationen särskilt heltäckande. Det lilla man för närvarande vet om jämlikhet i utbildningen orsakar dock anledning till oro, berättar forsknings­handledare, Ek.Dr. Hannu Karhunen vid Forsknings­centralen för arbete och ekonomi Labore.

I Finland bestäms barnens studieväg i allt högre grad av till exempel familjernas ekonomiska situation och på vilken ort och i vilken del av Finland barnet föds. Enligt utvärderingarna av inlärning och resultaten från Enkäten om skolhälsa har högstadie­elever från familjer med svag ekonomi på många sätt en sämre situation än andra.

Skillnaderna mellan kommunerna åter­speglas i barnens inlärning

Som en lösning på differentieringen inom utbildningen i Finland har en ny modell för stöd av inlärningen införts i grundskolan. Den trädde i kraft i början av detta läsår.

– När riksomfattande reformer genomförs är det mycket viktigt att beakta att kommunerna har väldigt olika utgångspunkter för att genomföra reformer, såsom reformen av stödet för inlärning. Risken är att till exempel kommunernas nedskärningar av stats­andelarna direkt återspeglas i ordnandet av småbarns­pedagogiken samt förskole­undervisningen och den grundläggande utbildningen, påpekade Kommun­förbundets utvecklings­chef Jarkko Lahtinen i diskussionen med barnombudsmanna­delegationen.

Efter social- och hälsovårds­reformen är tjänsterna för barn och unga en av kommunernas viktigaste uppgifter och samtidigt en av de största utgifts­posterna. Den kommunala ekonomin är besvärlig i många kommuner och till exempel den ökade arbets­lösheten orsakar kommunerna för närvarande större kostnader än beräknat. Sparåtgärder kan allt oftare riktas mot småbarns­pedagogik och grundläggande utbildning, vilket kan ha långtgående konsekvenser för barns och familjers framtid.

– Differentieringen av utbildningen är en viktig samhälls­politisk fråga som kräver omedelbara åtgärder. Den negativa utvecklingen kan fortfarande stoppas. Det är nödvändigt att följa situationen på olika håll i Finland på ett tillräckligt heltäckande sätt för att trygga lika­behandlingen av barn, betonar barnombudsman Elina Pekkarinen.
– Utbildning är också viktigt för hela Finlands framtid. Jämlik utbildning och hög kompetens är viktiga resurser för oss. Det ligger i allas vårt intresse att vi håller fast vid dem.