Hoppa till innehåll

Den kritiska tid­punkten att förbättra barnens ange­lägenheter är nu

Barn­ombudsmannen efter­lyser i sin års­berättelse som publiceras torsdagen den 10.4. större uppmärksamhet på barnens situation. Besluts­fattarna i kommunerna och välfärds­områdena bär ett stort ansvar i och med den största reformen i historien, och nu är den kritiska tidpunkten att få ordning på barnens ange­lägenheter i kommunerna och välfärds­områdena. Antalet barn minskar, och samtidigt är de ovärderligt viktiga för Finlands framtid.

Barn­ombudsmannen rapporterar i sin års­berättelse till stats­rådet om hur barnets rättigheter tillgodoses samt om utvecklingen av barnens välbefinnande och levnads­förhållanden.

– Låt oss börja med de dåliga nyheterna – varnings­signaler som vi måste reagera på. Antalet narkotika­dödsfall och självmord bland unga har ökat kraftigt. Föräldrars våld mot sina barn har ökat. Vid varje möte med barnen informerades barn­ombudsmannen om mobbning som de vuxna inte ingriper till­räckligt i. Vålds- och rån­brottslighet bland barn har blivit allt brutalare. Redan nu har det gjorts en barnskydds­anmälan för vart sjätte barn i åldern 13–15 år, och på många håll står barn i kö för att få barn­skyddets hjälp, något de borde få omedelbart. Samtidigt ligger tyngd­punkten i barn­skyddets insatser kraftigt på omhänder­taganden och brådskande placeringar. Som samhälle kan vi inte godkänna detta, säger barn­ombudsman Elina Pekkarinen.

Besluten har lång­siktiga konsekvenser för barnen

Denna vår väljs nya besluts­fattare till kommunerna och välfärds­områdena. Mitt i en situation där det finns många brådskande frågor att lösa och ett stort ekonomiskt tryck är det absolut nödvändigt att besluts­fattarna är medvetna om att vi nu bygger upp en historiskt stor reform av service­systemet och de strukturer som påverkar alla finländares liv. Trots spartrycket är det därför av kritisk betydelse att komma ihåg att noggrant bedöma beslut­fattandets kort- och lång­siktiga konsekvenser för barnen. Besluten måste grunda sig på tillräcklig och forsknings­baserad data.

För första gången under familje­statistikens historia finns det nu färre än en miljon barn i Finland. Det ligger i hela samhällets intresse att barnen beaktas i besluts­fattandet och att lång­siktigt satsa på barnens välbefinnande. Det är oansvarigt att sporadiskt fatta beslut utan att beakta helheten och beslutens konsekvenser för barnen. Till exempel har man beslutat att genomföra en total­reform av barnskydds­lagen och nedskärningar i den sociala tryggheten i etapper. Barn­ombudsmannen följer med oro de över­gripande konsekvenserna som dessa reformer medför.

– Det mest värdefulla och effektiva arbetet för att främja barns och ungas välbefinnande utförs i vardagen. Hjälp och stöd måste fås redan i ett tidigt skede. Om detta förbises blir det mycket kostsamt för samhället, påminner över­inspektör Katja Mettinen som har utarbetat barn­ombudsmannens års­berättelse.

Utbildning är det effektivaste sättet att jämna ut ojämlikhet – man löser problemen genom gemensamt arbete

En hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter välmående, modiga och kunniga unga vars arbete är produktivt och innovativt. Utbildning är det effektivaste och mest fungerande sättet att jämna ut ojämlikhet på grund av bakgrund.

Att spara in på utbildning slår inte bara tillbaka mot kommunerna utan också mot familjerna och hela samhället. Skolan är något mer för barnen än en plats för lärande. Skolgången fostrar barnet till en medlem av samhället. Att stöda skolgången och en menings­full fritid förebygger också effektivt brottslighet och utslagning.

– Det är sant att skolan inte ensam kan lösa samhällets problem, men genom att kombinera sin kompetens och sina krafter kan yrkes­utbildade inom olika branscher göra det. Till exempel har mobbning, våld och ungdoms­brottslighet effektivt kunnat minskas genom samarbete mellan yrkes­utbildade. Man måste söka lösningarna tillsammans med barnen och familjerna, påminner Pekkarinen.

Att bygga upp samarbetet kräver att man utvecklar verksamhets­sätten och satsar kraftigt på före­byggande arbete samt avlägsnar hinder för informations­gången. Att förebygga problem är det mest effektiva, verknings­fulla och också det mest humana sättet att agera.

Enligt barn och unga är drömskolan en plats där alla får vara sig själva, eleverna blir lyssnade på och sedda som individer, och ingen blir mobbad. Varje barn ska uppleva att det hör till en av de viktigaste gemen­skaperna i barndomen.

Mer information

Barnombuds­mannens års­berättelse 2024 ”I drömskolan får man vara sig själv” publiceras torsdagen den 10.4. kl. 10.00–11.30. Årsberättelsen överlämnas till statsrådet vid ett publicerings­tillfälle som ordnas på distans och som är öppet för alla. Publicerings­tillfället hålls huvud­sakligen på finska, och barnombudsmannens års­berättelse publiceras på både finska och svenska.