Tillgodoses barnets rättigheter då grundskolor läggs ned?

 

Landsbygdspolitiska rådet, Skärgårdsdelegationen och barnombudsmannens byrå inleder en utvärderingsundersökning om tillgodoseendet av de kulturella och sociala rättigheterna av barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden då grundskolor läggs ned. Samtidigt granskar man hur nedläggningarna påverkar livskraften i dessa områden.  

 

Över hälften av grundskolorna har lagts ned

Av grundskolorna i Finland har 55 procent lagts ned mellan åren 1990 och 2020. Gallringen i skolnätverket har i stor utsträckning riktats mot glesbygden. Enligt uppgifter från Statistikcentralen har särskilt små s.k. byskolor lagts ned, och det finns inte just några skolor med färre en 50 elever längre. Samtidigt har barnens skolresor blivit längre. Skolan kan vara ett skäl för en familj att flytta till området eller att flytta bort, men undersökningarna har också visar att nedläggningen av en skola inte automatiskt betyder att områdets dragningskraft minskar. 

– Nedläggningarna har särskilt påverkat barn som bor på landsbygden och i skärgården samt även samhällen. Landsbygdsskolorna är en del av ett barnvänligt skolnätverk och en central faktor för den lokala livskraften. Landsbygdspolitiska rådet har tagit ställning till frågan och föreslagit att nuläget av och framtidsutsikterna för undervisningen i landsbygden utreds nationellt och att en övergripande strategi utarbetas. För detta behövs nationell utvärderingsinformation om nedläggningarnas konsekvenser, konstaterar Antonia Husberg, tf generalsekreterare för Landsbygdspolitiska rådet vid jord- och skogsbruksministeriet.

Under det gemensamma projektet av Landsbygdspolitiska rådet, Skärgårdsdelegationen och barnombudsmannens byrå utvärderar man hur nedläggningarna av grundskolor påverkar jämlik och högklassig grundläggande utbildning för barn i landsbygds- och skärgårdsområden samt deras sunda uppväxt och välfärd, lek och fritid. Alla dessa delområden är barnets rättigheter som fastställts i FN:s konvention om barnets rättigheter. Under projektet utvärderar man också vad det glesare skolnätverket betyder för den ekonomiska utvecklingen och dragningskraften av dessa områden. Utvärderingen har ända från början beretts i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet och Skärgårdsdelegationen. 

– Livskraftiga skolor har också betydelse för trivsamheten samt dragnings- och kvarhållningskraften av områdena. I glest bebodda områden såsom i skärgården understryks betydelsen av skolor inte bara som platser för inlärning, utan också som aktivitetscenter, platser där byalagen idkar hobbyverksamhet och samlas, konstaterar generalsekreteraren för Skärgårdsdelegationen Elina Auri.

Barnets rätt till grundläggande undervisning är en grundläggande och mänsklig rättighet

Varje barns rätt till jämlik grundläggande undervisning har garanterats både som grundläggande rättighet och en mänsklig rättighet. När förvaltningsmyndigheter vidtar åtgärder ska barnets bästa prioriteras. I Finland har utgångspunkten för den grundläggande undervisningen varit att anordna undervisningen så nära eleven som möjligt samt att garantera korta och trygga skolresor. 

– Barn har grundläggande rättigheter till en trygg uppväxtmiljö, utveckling och grundläggande undervisning. Tidigare har Finland stolt kunnat säga att dessa tillrättigheter tillgodoses, konstaterar barnombudsmannen Elina Pekkarinen

Vid utvärderingen utreder man sambandet mellan det faktum att den grundläggande undervisningen koncentreras på skolcentrum och samskolor och barnens välfärd, undervisningens kvalitet och jämlikhet bland annat med tanke på att skolresor blir längre för många barn. Utgångspunkten för utvärderingen är barnens egna synpunkter på betydelsen av nedläggningarna samt deras erfarenheter om inflytande och tillgången till information. Utvärderingen riktas på barnfamiljers faktiska möjligheter att bo på landsbygden och i skärgården i områden där skolnätverket har glesats ut. Dessutom utvärderar man utvecklingsutsikterna för företag, medborgarverksamhet och gemenskap. 
 

Utvärderingsresultaten ska gagna regional- och barnpolitiken

Utvärderingen riktas på ett brett område som inte tidigare har utvärderats på nationell nivå. Den oberoende utvärderingen genomförs av Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi. I egenskap av en självständig sakkunnigorganisation för utbildningsutvärdering har Karvi gedigen erfarenhet av utvärderingen av jämlik undervisning. 

Utvärderingen ger objektiv information om konsekvenserna av nedläggningarna av grundskolor till stöd för beslutsfattandet samt rekommendationer för främjande av barnens kulturella och sociala rättigheter och stärkande av livskraften i dessa områden. Informationen om likabehandling och lika möjligheter kan användas brett på lokal, regional och nationell nivå. Utöver statistik- och enkätsmaterial skaffar man sig en djupare förståelse genom utvärderingsbesök i kommunerna samt genom att intervjua barn, vårdnadshavare och de centrala intressentgrupperna.  Utvärderingsresultaten blir färdiga under senare delen av 2022.

– Våra utvärderingar siktar framåt och främjar utveckling. Enligt de utvärderingsprinciper som Karvi utvecklat genomförs även denna utvärdering som en interaktiv och inkluderande process, varmed information kan utnyttjas redan under utvärderingen, betonar enhetschef Hannele Seppälä vid Karvi.