Romska barn blir utsatta för diskriminering, får stöd från sina starka nätverk
Romska barn i Finland mår tämligen bra enligt barnombudsmannens utredning som publiceras den 14 februari. Deras vardag mörkas dock av diskriminering som medför osäkerhet även för deras framtid. Barnen behöver stöd från vuxna för att uppnå sina drömmar i synnerhet i barndomens och ungdomens övergångsskeden.
Enligt utredningen är de romska barnen i Finland stolta över sin bakgrund och skulle också vilja lära sig romani. Kännedomen om den egna kulturen, vanorna och traditionerna stärker barnens identitet och skapar samhörighet med familjen och släkten. För många barn är det en hederssak att bära romska kläder trots att man vet att det ökar fördomarna bland majoritetsbefolkningen.
Den sammanhållna familjen och släkten kan ses som en särskild resurs för romska barn och ungas välfärd. Många barn är också kompisar med sina kusiner och andra släktingar. Särskilt de yngre romska barnen berättade om sina öppna och nära relationer till föräldrarna.
”Familjen är viktig och det är viktigt att leva med och ha kontakt med andra romer. Det är också viktigt att vara kompis med och respektera alla”, betonade en av respondenterna.
Romska barn blir konstant utsatta för diskriminering
Enligt utredningsresultaten påverkas välfärden av romska barn negativt av diskriminering.
”Diskriminering sker konstant såväl i skolan som på fritiden. Enligt barnens berättelser är de vuxna ofta oförmögna att stödja barnen i diskrimineringssituationer och ingripa i diskrimineringen”, säger specialforskare Elina Weckström vid barnombudsmannens byrå.
I skolan visar diskriminering sig till exempel som uteslutning. Barnen berättade också att andra barn förbjöds tillbringa tid med de romska barnen.
”Jag höll ett föredrag om romer. Sedan tog de inte längre med mig på fotbollen”, berättade en av respondenterna.
Diskrimineringsupplevelser gjorde barnen ledsna och orsakade oro och rädsla inför framtiden. När barnen blir upprepade gånger utsatta för diskriminering försvagas deras trygghetskänsla och deras möjlighet att vara sig själva.
”Det är ledsamt att det finns så mycket diskriminering. Det är ledsamt att en del ser mig som en tjuv, som dålig och dum”, sade en av respondenterna.
Diskrimineringsupplevelser gjorde också barnen modfällda och påverkade till exempel deras studiemotivation.
”Jag oroar mig för att hitta en studieplats. och om jag kommer att få en bostad och ett jobb sedan när jag vill ha dem”, berättade en av respondenterna.
”Utredningen besvarades av en betydande del av de romska 11–17-åringarna i Finland. Barnens synpunkter på diskriminering ska tas på allvar. Jag anser at utredningen förpliktigas vårt samhälle till kritisk självrannsakan”, betonar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.
Romska barn behöver stöd för att förverkliga sina drömmar
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid de olika övergångsskedena i livet. Diskriminering som romska barn utsätts för kan påverkar och blir synlig till exempel när barnet börjar skolan, övergår till högstadiet, börjar bära romska kläder och funderar på studier på andra stadiet.
”Lärarna skulle kunna ta mer hänsyn till de romska barnen och inte lämna dem åt sidan bara för att de tror att romska barn inte är intresserade av skolan. Det kan ibland bara vara fråga om en låg självkänsla, blyghet eller en känsla av utanförskap”, säger en av respondenterna.
De romska barnen berättade om vitt skilda framtidsplaner. De såg yrkesutbildning som ett självklart kontinuum efter den grundläggande undervisningen. Även med utbildning såg barnen sina möjligheter att hitta sysselsättning och sin försörjning som osäkra. Det är viktigt att de romska barnen får bekräftelse och konkreta stegmärken från elevhandledningen i högstadiet och på andra stadiet för att kunna förverkliga sina drömmar.
Utredningens genomförande
Barnombudsmannens byrå genomförde utredningen om romska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter under år 2022. Utredningen är en del av den nationella barnstrategin och genomfördes i samarbete med den romska gemenskapen. 18 romska barn intervjuades för utredningen, och 93 romska barn mellan 11 och 17 år besvarade webbenkäten.
”Det är väldigt bra att resultaten av denna utredning kunde beaktas också i planeringen av Programmet för romsk politik i Finland (2023–2030). Frågor som berör de romska barn och ungdomar har lyfts fram som en egen helhet på basis av utredningens resultat och förslagen av de öppna arbetsgrupperna. Programmets åtgärdsförslag omfattar bland annat utveckling av påverkanskanaler som stärker delaktigheten av romska barn där man kan utnyttja till exempel samarbete mellan skolorna och ungdomsarbetet”, berättar styrgruppsmedlemmen Marko Stenroos från Institutet för hälsa och välfärd.
Mer information
Ursprunglig publikation: Elina Weckström, Karri Kekkonen & Outi Kekkonen (2023). ”Det känns som att de accepterar mig på riktigt”: Romska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter. (på finska) Barnombudsmannens byrås publikationer 2023:3.
Sammandrag: Romska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter
Publikationstillfället anordnas med fjärranslutning 14.2.2023 kl. 10.00–11.30. Publikationstillfället är öppet för alla och kostnadsfritt. Publikationstillfället tolkas till teckenspråk. Förhandsanmälan till evenemanget är inte nödvändig. Deltagarlänk
