Inklusion inom utbildningen är barnets rättighet – inte en sparmetod
I Finland har man inte lyckats förverkliga inklusion inom utbildningen på ett sätt som tryggar barnets rättigheter. Inklusion har ibland använts som en sparmetod, då barn som behöver stöd har placerats i den allmänna undervisningen utan de stödåtgärder de behöver. Detta äventyrar barnens likvärdiga rätt till utbildning och välbefinnande.
I ett rundabordssamtal som barnombudsmannen ordnat bedömde sakkunniga nuläget beträffande inklusion och vilka förutsättningar det finns för inklusion i det finländska utbildningssystemet. I samtalet deltog forskare samt representanter för organisationer, myndigheter och statsförvaltningen.
Inklusion inom utbildningen betyder att varje barn har rätt att studera i sin närskola oberoende av sitt behov av stöd eller sin bakgrund. Finland har förbundit sig att främja inklusion som en del av de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Barnombudsmannen betonar att inklusion är en viktig metod för att trygga varje barns rätt till högklassig utbildning och delaktighet. Inklusion betyder inte bara att alla elever studerar i samma skola, utan en känsla av tillhörighet, trygghet och stöd som motsvarar de egna behoven.
– Utifrån barnens erfarenheter stärks inklusion särskilt av att barnens åsikter beaktas, åtgärder vidtas för att sätta stopp för mobbning, barnen får stöd i rätt tid och upplever grupptillhörighet, berättar överinspektör Katja Mettinen vid barnombudsmannens byrå.
Lyckad inklusion kräver strukturer och resurser
Undersökningar visar att inklusion inte förverkligas genom enskilda beslut eller lärares enskilda åtgärder. Viktiga faktorer är klar styrning på riksnivå, tillräcklig finansiering samt skolgemenskapernas kompetens, attityder och ledning.
– Inklusion byggs upp i växelverkan mellan strukturer, förfaringssätt och människor. Det är en flerdimensionell helhet som inte kan överföras på en enskild skolas eller lärares ansvar, konstaterar forskardoktor Mirva Poikola vid Östra Finlands universitet.
Stöd för lärande och skolans sociala atmosfär är tätt sammanflätade. Trygga kamratrelationer och en positiv atmosfär är förutsättningar för inlärning.
Reformen av stödet för lärandet är en möjlighet – om den verkställs rätt
Revideringen av stöd för lärande som trädde i kraft den 1 augusti 2025 betonar inklusion i likhet med de uppdaterade grunderna för planen för småbarnspedagogik och grunderna för förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens läroplaner. Deltagarna i rundabordssamtalet såg revideringen av stöd för lärande som en betydande möjlighet att stärka inklusion inom utbildning, men de betonade att ett lyckat verkställande är av avgörande betydelse. Revideringen är omfattande och det krävs tid och kompetens i kommunerna och skolorna för att den ska kunna genomföras. I rundabordssamtalet uttrycktes oro över hur kommunernas ekonomiska situation påverkar genomförandet av revideringen.
– Lösningarna som gäller stöd för lärande måste alltid utgå från barnets rättigheter, inte från trycket på sparåtgärder i den kommunala ekonomin, betonar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.
Mer information
Barnombudsmannens promemoria om rundabordssamtalet och presentationsmaterial (på finska)
