Tillgodoses barnets bästa vid behandlingar utanför skolmedicinen?
Barnombudsmannen anordnade ett rundabordssamtal om barnets rättigheter och behandlingsmetoder och välfärdstjänster utanför konventionell medicin. Samtalet är en del av barnombudsmannens strategiska prioriterade område för år 2023, barnets rätt till hälsa. Temat är aktuellt, eftersom utredning av behovet av lagstiftning om branschen är en del av regeringsprogrammet.
Det finns väldigt lite statistik och forskningsdata om behandlingar utanför skolmedicinen avsedda för barn. Syftet med rundabordssamtalet var att precisera lägesbilden och identifiera faktorer som kan stärka eller försvaga tillgodoseendet av barnets rättigheter vid olika behandlingar och välfärdstjänster. Det finns ett väldigt brett spektrum av olika behandlingar och tjänster. Inledningsanföranden vid rundabordssamtalet hölls av akademiforskare vid Tammerfors universitet Pia Vuolanto, ordförande i Centralförbundet för naturmedicin rf Marja Jokela och representanten för Barnläkarföreningen i Finland Sauli Palmu.
Val av begrepp skapar föreställningar och påverkar samtalstonen
Den offentliga debatten om behandlingar som inte ingår i skolmedicinen är ofta tillspetsad. Begrepp som används om branschen, till exempel alternativa eller alternativmedicinska behandlingar, är värdemässigt laddade och ofta avsiktligt framställda som motsatser till skolmedicinen. Det är svårt att utveckla neutrala begrepp när tjänsteutbudet är så varierande.
”Det är inte ändamålsenligt att tala om de olika behandlingarna i samband med till exempel eventuella biverkningar. Läkarna bör undvika konflikter med föräldrarna, och det är viktigt att föräldrarna berättar om sina barns övriga behandlingar så att man kan bedöma till exempel de kumulativa effekterna”, underströk tillförordnad professor i pediatrik Sauli Palmu i sitt öppningsanförande.
Enligt deltagarna i rundabordssamtalet kan till exempel en önskan att komplettera hälsovårdstjänsterna, upplevda svårigheter att få tillgång till hälsovårdstjänster, föräldrarnas egna erfarenheter av olika behandlingar eller olika livsåskådningsfrågor vara bakomliggande skäl till att man söker sig till vård utanför skolmedicinen.
Hurdana lagstiftningsändringar behövs i branschen?
Fältet och antalet tjänsteleverantörer i branschen är för närvarande diffusa.
”Det finns inget anmälnings- eller tillståndsförfarande för verksamhet i branschen och inte heller några förpliktelser vad gäller aktörernas yrkeskompetens. Myndigheterna och kunderna har därmed inte någon mer ingående kännedom om de tjänster som erbjuds eller om tjänsteleverantörerna, och tjänsterna är väldigt olika både till innehållet och effektiviteten samt riskerna. Tillsynen i branschen sker i efterhand, och den nuvarande regleringen är inte adekvat. Inom alla dessa tjänster har barn identifierats som en sårbar grupp”, säger överinspektör Annina Nyholm vid Säkerhets- och kemikalieverket.
Under barnombudsmannens rundabordssamtal diskuterades också regeringsprogrammets skrivning om utredning av behovet av lagstiftning. Barnens ställning skulle kunna beaktas bättre än hittills genom att utveckla lagstiftningen.
”Regeringsprogrammets skrivning lämnar öppet huruvida man endast ämnar utreda tillsynen av branschen eller också behovet av reglering av till exempel utbildningskrav i branschen, registrering av yrkespersoner, yrkesetiska anvisningar eller eventuell begränsning av tillhandahållande av tjänster, vilket skulle innebära att vissa behandlingsformer inte får erbjudas till barn”, förtydligar jurist Merike Helander vid barnombudsmannens byrå.
Barnombudsmannen vill påminna om att barnets rättigheter ska främjas och barnets bästa prioriteras i all verksamhet.
Mer information
Barnombudsmannens rundabordssamtal 10.10.2023: Barnets rättigheter och behandlingsmetoder och välfärdstjänster utanför konventionell medicin. Promemoria på webbplatsen (på finska)
