Mål: Trygg livsmiljö för alla barn och unga

 

Barnet har rätt till trygghet och särskilt skydd. Under 2022 är det strategiska fokusområdet i barnombudsmannens arbete trygghet och barnets rättigheter. Fokusområdet syns i nätverksarbetet, utredningar och möten med barn och unga. Syftet med verksamheten är att uppmuntra samhället att stärka barnens trygghet. Varje människa under 18 år räknas som barn.

Barnets trygga vardag består av en stöttande omgivning, mellanmänskliga relationer och den trygghet som barnet själv upplever. Det finländska samhället har kontinuerligt utvecklats och blivit säkrare för barn. Många barn utsätts ändå fortfarande för våld och olyckor som skulle kunna förebyggas. Barn möter nya säkerhetsrisker i digitala miljöer. Globala fenomen såsom klimatkrisen och pandemier hotar barnens välbefinnande och orsakar ångest och känslor av otrygghet hos barn.

Barnens upplevda känsla av trygghet förknippas med de val som gjorts i samhället

– Samhällets säkerhet är nära kopplad till den säkerhets- och samhällspolitik som det bedriver, påminner barnombudsmannen Elina Pekkarinen. – Själv förstår jag säkerheten som ett strukturellt, socialt och erfarenhetsmässigt fenomen, fortsätter hon.

Samhällets säkerhet påverkas av så gott som alla samhällsstrukturer från planläggningen till olika organisationer. Den strukturella säkerheten kan förbättras genom att satsa på bostadsområdena och infrastrukturen samt med en förtroendeingivande nationell och internationell säkerhetspolitik. Den sociala tryggheten kan förbättras genom att sörja för familjernas utkomst och tjänster, genom att förebygga konflikter i parförhållanden samt genom att förebygga brott.

Otrygghet väcker ofta känslor av rädsla. Rädslan är konkret för den som känner rädsla oberoende av om det finns ett riktigt hot eller inte. Otrygghet och rädsla som barn upplever har undersökts relativt litet. I Barnbarometern 2020 frågade man sexåriga barn om de ibland känner sig rädda. 82 procent av barnen svarade jakande på frågan. Den vanligaste orsaken till rädsla var mörker. Man tar dock sällan hänsyn till barnens åsikter när man till exempel planerar belysningen av städer och tätorter. I Ungdomsbarometern 2018 väcktes känslor av otrygghet av globala hot såsom klimatändringen och internationell terrorism.

Under 2022 kommer barnombudsmannen att effektivisera sitt arbete kring säkerhetsfrågor. I Barnbarometern och under möten med Unga Rådgivare kommer man att utreda faktorer som påverkar den upplevda tryggheten bland barn och unga. Samarbetet kommer att stärkas med olika aktörer samt med nationella och internationella säkerhetsfrämjande verksamhetsprogram. Ombudsmannen kommer också att aktivt delta i de pågående reformerna av samhällets system för service och den sociala tryggheten och påminna om frågor som gäller sammanpassning av arbete och familjeliv.

Läs mer

Barnombudsmannens verksamhetsplan 2022: Trygghet och barnets rättigheter