Ungdomar drabbas hårt av pandemin

Coronapandemin har fått ett allt tydligare barnfokus i och med att största delen av de vuxna har vaccinerats och deltavarianten sprider bland barnen. Barnombudsmannadelegation som tillsatts till stöd av barnombudsmannen följer pandemisituationen fortlöpande ur ett barnperspektiv. 

Barnombudsmannadelegationen sammanträdde 23.8. att dela synpunkter om barnets rättigheter, coronapandemin, de ungas vardag och ekonomi. Konsultativ tjänsteman vid finansministeriet Markku Mölläri  inledde sammanträdet genom att berätta om hur trycket på de offentliga finanserna påverkar barnens situation och om budgeteringen för barn. Direktör för enheten för undervisning och kultur Terhi Päivärinta från Kommunförbundet betonade i sitt anförande behovet att öka krisberedskapsplaneringen i kommunerna och förtydliga kommunernas roll efter undantagsperioden.

Pandemin har lyft fram nya grupper som befinner sig i en sårbar ställning. Studeranden på andra stadiet har mått sämre under pandemin. Gemensamma ståndpunkter av studentorganisationer framfördes vid sammanträdet av Alexandra Wegelius från Finlands Svenska Skolungdomsförbundet och Henriikka Mastokangas från OSKU rf.

Hur kan de uppkomna skadorna repareras

– Ett stort antal av studeranden på andra stadiet har verkligen varit ensamma under största delen av coronatiden. Engagemanget i studierna har försvagats och vi vet inte hur länge den osäkra hälsosituationen kommer att fortsätta. Det är hemskt att hela tiden studera på distans, säger Mastokangas. 

– I den redan tunga situationen har studerandena varit tvungna att även vänta på psykologtjänster alldeles för länge. Det som är viktigast för studerandena på andra stadiet är att det görs satsningar på ungas psykiska hälsa, betonar Wegelius.

Studentorganisationerna understryker särskilt vikten av övergångsskeden i studierna: att man stöder gemenskapen, resurserna till studentkårer och betydelsen av elev- och studerandevården. Reparationen av pandemins konsekvenser förutsätter både omedelbara åtgärder och långsiktigt stöd.  

– Jag är särskilt orolig över arbetsförmågan av de framtida yrkespersonerna efter pandemins konsekvenser och studierna på distans, påpekar Mastokangas.

På arbetsmarknaden har pandemin särskilt drabbat unga

Specialsakkunnig Janne Savolainen vid arbets- och näringsministeriet berättade att på arbetsmarknaden har pandemin särskilt drabbat unga arbetstagare. 

– Detta har naturligtvis haft stor inverkan på de ungas ekonomi och studiemöjligheter, deras möjligheter att flytta till en annan ort, studerandelivet och de ungas framtid, beskriver Savolainen. 

– Man kan inte leva sin ungdom på distans eller endast hemma med sina föräldrar, tillägger direktör Henni Axelin vid undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för ungdomsarbete och -politik.

– Allt som allt har ungdomsarbetet varit väldigt flexibelt och innovativt, men de ungas problem sammanfaller inte alltid med tjänsterna, beskriver Axelin.

Pandemins konsekvenser för barn ska bedömas

På barnombudsmannadelegationen anser man generellt att satsningar behövs nu särskilt för stöd till mentalvårdstjänsterna för unga och de ungas livshantering. Pandemins konsekvenser kommer fram med en viss eftersläpning, och därför ska situationen följas upp under en längre tid. Tröskeln för användningen av tjänsterna ska minskas och vård- och serviceskulden åtgärdas.

Coronapandemins synlighet i medier, osäkerheten om begränsningarnas varaktighet samt de vaccinkritiska kampanjer som riktats till barn och unga har ökat otrygghetskänslan hos barn. För närvarande får man också försöka hitta en balans mellan tillräckligt hög hälsosäkerhet och återgången till en vanlig vardag.

– Beslutsfattarna ska nu verkligen bedöma konsekvenserna av alla beslut för barn och unga och höra barn och ungas synsätt, betonar ordföranden för barnstrategins coronaarbetsgrupp Esa Iivonen från Mannerheims Barnskyddsförbund.

– Det är paradoxalt att den oro över marginaliseringen av unga som man uttryckt i två decennier har nu praktiskt taget glömts bort. Nu nöjer man sig med att största delen av barn och unga har det bra, inskärper barnombudsmannen Elina Pekkarinen.