Barnens trygghet har inte försvagats, men världen känns otryggare för dem
Barn och unga upplever att världen har blivit otryggare även om tryggheten i deras vardagsliv inte har försvagats. Detta kom fram under mötena med Unga rådgivare där 6–16-åriga barn berättade sina synpunkter på trygghet och otrygghet för barnombudsmannen.
Barn upplever ofta offentliga platser som otrygga. Den upplevda otryggheten på offentliga platser kan förstärkas till exempel av intensiv nyhetsrapportering om enskilda brott som kan förvränga uppfattningen om hur vanligt och sannolikt det är att brott inträffar. Även föräldrar kan bidra till att barn blir rädda för offentliga platser och andra människor.
Forskare talar om ett risksamhälle där världen kan börja te sig som otrygg.
– Det kan börja verka mer lockande för barn och unga att vara trygga i ensamhet än att möta de risker som förknippas med sociala möten. Detta kan för sin del leda till att barns autonomi och rörlighet begränsas och att barn och unga alltför ofta stannar i ett privat rum som känns tryggt, till exempel hemmet, säger specialforskare Terhi Tuukkanen vid barnombudsmannens byrå.
Även om barnen ofta beskrev offentliga platser som otrygga hade inget av dem blivit utsatt för något tråkigt på en allmän plats. Det väsentliga för att barnens tillit till tryggheten i samhället och i deras egen närmiljö ska utvecklas är att man undviker överdriven fokusering på riskerna och att man inte skrämma barnen med potentiella risker.
Tryggheten utvecklas i interaktionen mellan människor
Barn tillbringar en stor del av sin vardag i så kallade halvoffentliga rum såsom skolan, småbarnspedagogiken och i hobbyverksamhet. Ett halvoffentligt rum är inte öppet för alla, men skiljer sig från privata rum genom sin sociala och synliga natur: i ett halvoffentligt rum möter man andra människor och sociala situationer.
– Om skolan känns trygg eller inte beror också på hur de andra behandlar dig. Känslorna varierar från dag till dag, berättade barngruppen för barnombudsmannen.
Barn upplevde i regel sin egen skola som trygg, men beskrev andra skolor som mindre trygga även när samma risker identifieras både i den egna skolan och i andra skolor, till exempel risken för mobbning. Det är naturligt för människan att anta att det finns faror och risker på platser som är främmande för en.
Enligt barnen kan större acceptans och respekt för andra människor och förebyggande av diskriminering öka tryggheten. Barnen önskade också att man ”vågar ta initiativ för att lära känna andra människor”. Förebyggande av negativ interaktion såsom diskriminering och mobbning ökar tryggheten.
Barnens egen roll och aktörskap är viktiga
Barnen berättade att sådant som förknippas med det privata bringar dem trygghet, till exempel hemmet, närstående människor, vardagsrutiner samt förmågan till självständigt agerande. Ett av barnen berättade: ”Jag känner mig trygg för att jag har bra föräldrar som tar hand om mig och jag har mat.”
Det var positivt att barnen kunde nämna flera yrkespersoner som kan hjälpa barn som råkat i farliga situationer. Barnen har ett stort förtroende för dessa yrkespersoner. Barnens upplevda trygghet kan också byggas upp genom att öka positiv interaktion inom de grupper där barnen umgås i sin vardag.
Barn som barnombudsmannen träffat uppfattade inte sin egen roll i att öka tryggheten i samhället, men barn kan, är kapabla till och också vill delta i överläggningar i det offentliga rummet och påverka sin egen livsmiljö när man gör det möjligt för dem.
– Barnens egen förmåga och beredskap till självständigt agerande ökar deras upplevda trygghet. Det är också viktigt att ta barnens synpunkter på allvar när man fattar beslut som hänför sig till trygghet, säger Tuukkanen.
Mer information
Forskningsartikel: Terhi Tuukkanen (2024). Yksityinen, puolijulkinen ja julkinen tila lasten turvallisuutta koskevissa näkemyksissä (Privata, halvoffentliga och offentliga rum och barns synpunkter om trygghet, på finska). Yhteiskuntapolitiikka 1/2024. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202402157389
