Barnombudsmannadelegationen: Att bygga trygghet kräver ansträngningar av hela samhället

I barnombudsmannadelegationens debatt om trygghet upprepades problemen med identifiering av otrygghet och säkerhetsrisker inom privatlivet och särskilt inom familjer. Trygghet är en omfattande helhet. Därför bör man inom de olika förvaltningsområdena och organisationer fundera på konkreta medel som påverkar till exempel delaktighet, möjligheten att prata med trygga vuxna eller tryggheten i bostadsområdena.

Barnombudsmannadelegationen sammanträdde 31.1.2022 för att diskutera barnets rättigheter och trygghet. Barnombudsmannen Elina Pekkarinen berättade om det strategiska prioriterade området 2022 för barnombudsmannens verksamhet, trygghet.

– Barnets rätt till trygghet nämns i flera av FN:s barnrättskommitténs allmänna kommentarer. Kravet på trygghet uttrycks också i flera olika lagar. Jag har delat upp tryggheten i tre aspekter; den strukturella, den sociala och den upplevda tryggheten. Till exempel trafikplanering och tryggheten i byggda miljöer kan öka eller minska barnens upplevda trygghet, berättar Pekkarinen.

Våld mot barn och unga och olycksfall är de vanligaste orsakerna till behov av sjukhusvård eller dödsfall av barn och unga. Utvecklingschef Ulla Korpilahti från Institutet för hälsa och välfärd berättade om arbetet med åtgärdsplanen En barndom utan våld och om programmet för förebyggande av olycksfall, Säkerhet från barndom till ålderdom.

– Allt våld och alla olycksfall som drabbar barn kan och måste förebyggas. Man ska i synnerhet ta hänsyn till barn och unga i särskilt utsatt ställning, till exempel barn och unga med funktionsnedsättning eller i barnskyddets vård utom hemmet, betonade Korpilahti.

 

Satsningar på barn är satsningar för den inre säkerheten

Utvecklingsdirektör Harri Martikainen från inrikesministeriet inledde debatten om den inre säkerheten. Statsrådet publicerade en redogörelse om den inre säkerheten i fjol.

– Den inre säkerheten består av flera olika faktorer och förändringskrafter i samhället. Till exempel ojämlikhet och marginalisering är betydande säkerhetsrisker. Satsningar på barn och unga och till exempel på utbildning är alltid också satsningar på den inre säkerheten, påpekade Martikainen.

– En central resurs för förstärkning av säkerheten är förtroende: förtroende för varandra samt förtroende för samhället och dess myndigheter. Det behövs mycket medvetna satsningar att bygga upp förtroende, påminde Martikainen.

 

Delaktighet av barn och unga

I barnombudsmannadelegationens diskussioner betraktades trygghet som ett brett fenomen som påverkar barnets rättigheter på ett betydande sätt. Att bygga trygghet förutsätter förvaltningsövergripande samarbete och satsningar från hela samhället samt att barn och unga får bli delaktiga.

– Utvecklingen av välfärdsområdena är nu i ett kritiskt skede. Det är viktigt att bygga upp ett samhälle där man kan identifiera otrygghet och ingripa i den i ett tidigt skede. Det bör och måste satsas i detta, kommenterade överdirektör Merja Ekqvist från regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Barnens trygghet påverkas starkt även av den globala situationen, såsom klimatkrisen och pandemier. Lagstiftningssekreterare Helinä Heikkinen från utrikesministeriet berättade om den nationella handlingsplanen Unga, fred och säkerhet.

– De unga kan ha en positiv och aktiv roll när det gäller att förebygga och lösa konflikter, bygga upp fred och förebygga våldsbejakande extremism. De ungas behov och synpunkter bör också beaktas och deras delaktighet i beslutsfattandet och i alla skeden av fredsprocesser bör ökas, säger Heikkinen.

 

Under mötet tillsatte barnombudsmannadelegationen två nya arbetsgrupper: nätverksarbetsgruppen för den nationella barnstrategin och arbetsgruppen för barnforskning för perioden 2022–2024.