Bristen på rusmedelstjänster för barn är alarmerande
Barn och ungas rusmedelsbruk och beroendesjukdomar fortsätter vara ett problem i Finland. Samtidigt som fler barn är helnykterister än tidigare har välfärdsskillnaderna ökat och barns allvarliga rusmedelsproblem blivit vanligare. Barn som råkar i problem kan ha svårt att få hjälp.
Barnombudsmannadelegationen sammanträdde 4.9.2023 för att diskutera läget med barns rusmedelsbruk och lösningar för att minska skador som orsakas av rusmedel. Specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd Kirsimarja Raitasalo höll ett inledande anförande om hur vanligt alkohol- och narkotikabruk, nikotinprodukter och penningspel är bland annat på basis av resultaten av den europeiska skolundersökningen (ESPAD).
Alkohol är det vanligaste rusmedlet bland unga. Närmare 70 procent av niondeklassarna har provat alkohol. Omkring 10 procent av niondeklassarna har provat det vanligaste olagliga rusmedlet, cannabis. Rökningen har minskat, men var tredje niondeklassare använder andra tobaks- eller nikotinprodukter dagligen. Nästan hälften av pojkarna i nionde klassen har spelat penningspel som minderåriga.
”I den finländska kulturen får varje barn fundera över sina egna attityder till rusmedel senast i högstadiet i och med att rusmedel är så synliga i vårt samhälle”, beskriver avdelningschef Ilmo Jokinen vid EHYT rf. ”Läroanstalterna är i ett svårt dilemma och staten försöker hålla ikapp när det hela tiden kommer nya nikotinprodukter på marknaden och de unga intresserar sig i olika rusmedel.”
Rusmedelsfrågorna berör alla barn
”De unga har alltid testat olika saker, och en del av ungdomskulturerna är relativt starkt uppbyggda kring rusmedel. I Finland berör rusmedelsfrågorna alla barn på ett eller annat sätt”, summerar överinspektör Katja Mettinen barnombudsmannadelegationens sakkunnigdiskussion.
Även i rusmedelsfrågor är det förmånligast och mänskligt sett mest hållbart att satsa på att förebygga problemen. Detta innebär rusmedelsfostran och flera andra frågor som förknippas med de ungas välbefinnande.
”Beslutsfattarna bör ta hänsyn till de ungas möjligheter att tillbringa sin fritid i sin närmiljö och de förhållanden där de kan träffa sina kompisar. Varje barn ska ha en möjlighet att känna att de tillhör en gemenskap. Man ska också se till att stöd till föräldrar är tillgängligt när de behöver det”, beskriver Mettinen.
Hjälp vid problem utan att hänvisas från ett ställe till ett annat
Rusmedelsbruket utvecklas till ett allvarligt problem för vissa barn. I år genomför Olycksutredningscentralen en temaundersökning av ungas drogrelaterade dödsfall som har ökat alarmerande.
”I Jyväskylä lämnas det årligen in omkring 450 barnskyddsanmälningar på grund av ett barns rusmedelsbruk. En viktig fråga är hur barnet får stöd i sitt rusmedelsproblem när oron har väckts”, säger servicechefen för mentalvårds- och rusmedelstjänster för unga Hanna Hämäläinen vid Mellersta Finlands välfärdsområde. ”Vi har bra erfarenheter till exempel av Ungdomsmottagning med låg tröskel dit man kan komma utan tidsbokning. Denna mottagning når dock endast fram till en del av ungdomarna. Det ska vara möjligt att få stöd utan dröjsmål och på ett ställe så att man inte bara skickas från ett ställe till ett annat. Övergången till välfärdsområden väcker hopp om att stödet och tjänsterna kan förstärkas och att man använder behandlingsmetoder som konstaterats vara effektiva”, fortsätter Hämäläinen.
”Barn i olika delar av Finland är i olika ställning vad gäller behandlingen av beroendesjukdomar. Vid sidan av barnskyddet behövs också sakkunnig missbrukarvård. Det är viktigt att välfärdsområdena följer upp barns rusmedelsbruk och vid behov vidtar även brådskande åtgärder för att förbättra tjänsterna”, betonar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.
