Naturen och framtidstro har blivit centrala element i ett gott liv för barn och unga

Enligt en nyligen publicerad utredning har naturen och framtidstro en viktig roll i barn och ungas upplevelser om en god livsmiljö. Barnombudsmannens byrås utredning som grundar sig på barnombudsmannens möten med Unga rådgivare har publicerats i den internationella vetenskapliga publikationen Children and Society.

När barn och unga mellan 5 och 19 år berättade om en god livsmiljö och förutsättningarna för välfärd under barnombudsmannens möten med Unga rådgivare, förde de fram sitt behov att kunna drömma, att kunna känna tillit inför framtiden och att kunna lita på jordklotet förblir beboeligt. Med jordklotets beboelighet avsåg barn och unga ren natur, fred och demokrati. De tycker att man bör uppnå lösningar genom förhandlingar och samarbete, inte genom hemska krig.

– I sin närmiljö uppskattade barn och unga den rena och rogivande naturen. De var medvetna om klimatförändringens konsekvenser och oroades av framtiden för sin livsmiljö i synnerhet på grund av klimatförändringen. En del av barnen tänkte att de kan påverka miljön med sitt eget agerande, medan en del av barnen ansåg att ansvaret för miljön ligger i första hand hos de vuxna, berättar specialforskare Terhi Tuukkanen vid barnombudsmannens byrå. 

Faktorer som påverkar barn och ungas välfärd på landet och i staden

En av barnombudsmannens lagstadgade uppgifter är att upprätthålla kontakter med barn och unga och förmedla deras synpunkter till beslutsfattarna. Barnombudsmannen träffade barn och unga både på landsbygden och i staden: på daghem, på högstadier och på en ungdomsläger. Barn och unga berättade sina tankar om en god livsmiljö genom samtal och genom att skriva och rita.

Barn och ungas svar analyserades med hjälp av sociolog Erik Allardts välfärdsteori. Enligt välfärdsteorin ska tre olika behov uppfyllas för att en människa ska ha ett gott liv: levnadsstandard (having), sociala relationer (loving) och självförverkligande (being).

– I fråga om levnadsstandard (having) berättade barn och unga till exempel om bristfälliga trafikförbindelser och utbildningsmöjligheter. De långa avstånden till tjänsterna eller till intressanta skolor vållade förtret särskilt för unga som bor i glesbygden. I sociala relationer (loving) var respekten för andra viktig för barn och unga. Familjen och kompisarna var viktiga, och barn och unga bosatta i små orter satte särskilt högt värde på gemenskap. Hatretorik och hot om våld upplevdes göra livsmiljön otryggare. Barn och unga berättade att de förverkligar sig själva (being) genom lek och hobbyer som de tycker om, genom att vistas i naturen samt genom att försöka påverka frågor som är viktiga för en själv, berättar Tuukkanen om undersökningsresultaten.

I utredningen kom det upp även sådana behov som förknippas med en god livsmiljö som inte identifieras i Allardts teori. På grund av detta utvidgades teorin med ett fjärde delområde för välfärd som beskriver barnens behov att kunna drömma, att kunna känna tillit inför framtiden och att kunna lita på jordklotet förblir beboeligt.

Barn och unga upplever att de vuxna inte tar barnens framtid på tillräckligt stort allvar

Barn och unga önskade att de vuxna skulle visa mer respekt gentemot barn och ungas synpunkter. De upplevde att de vuxna och i synnerhet beslutsfattarna inte fäster tillräckligt stor uppmärksamhet vid barn och ungas handlingsmöjligheter eller hur barn och ungas liv blir i framtiden. Barn och unga önskade att deras oro över klimatändringen tas på allvar. 

”Kom ihåg att lyssna på de unga för det är vi som är framtiden”, skrev unga som är intresserade av klimatfrågor.

Barn och unga berättade att de försöker påverka frågor som förknippas med livsmiljön genom sociala medier, genom att rösta och genom att tänka på sina egna konsumtionsval. En del ansåg att hela det ekonomiska systemet står i konflikt med klimatändringen. Förskoleeleverna funderade på miljöproblem ur perspektivet för nedskräpning. De förde fram att miljöproblemen i naturen borde kunna åtgärdas på liknande sätt som avloppsvatten kan renas på avloppsreningsverk:

Forskaren: När ni säger att naturen dör om man kastar skräp där, vad tycker ni att vi skulle kunna göra så att naturen inte dör?
Barn: Städa.
Barn: Och kasta skräpet i soporna.
Barn: Och sedan kommer en sopbil och hämtar skräpet.
Barn: Och då blir naturen helt normal.
Barn: Och ingen av djuren behöver dö.
Barn: Att vi skulle kunna göra som med avloppsvatten när man tar det till rengöringsverk. 
Barn: Och om djuren inte har vatten kan de dö av det

Mer information 

Tuukkanen, Terhi & Pekkarinen, Elina (2022). Children's experiences of a good environment and its future—Developing theoretical framework for children's wellbeing. Children & Society, 1–16. DOI: 10.1111/chso.12595.

Specialforskare Terhi Tuukkanen, se kontaktuppgifter.