Barnens vardag byggs upp i region- och kommunal­valet

I region- och kommunal­valet väljs de personer som beslutar hur kommunernas och välfärds­områdenas tjänster fungerar. Varje medborgare kan påverka hurdana människor som fattar dessa beslut och varje kandidat kan påverka med vilka förutsättningar man strävar efter att fatta beslut. Barn­ombudsmannen har sammanställt ärenden som kandidaterna har orsak att fokusera på i sitt påverkans­arbete.

1. Barnens välfärd och hälsa bygger på grund­läggande saker

Tidigt stöd till barnfamiljer är både det effektivaste och det mest humana och ekonomiskt hållbara sättet att se till att barnen mår bra. 

En god, trygg och trivsam boende­miljö stöder välbefinnandet. I kommunernas planläggning och byggande lönar det sig att beakta barns, ungas och familjers behov. Goda hobby-möjligheter och möjlig­görande av en motions­inriktad livsstil främjar hälsosamma levnads­vanor.

Basservicen för barnfamiljer förebygger behovet av tyngre tjänster. Kommunernas basservice är småbarns­pedagogik, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet samt motions-, kultur- och andra fritids­tjänster. Välfärds­områdenas basservice är bl.a. rådgivning, skolhälsovård, hälsovårds­centralens tjänster samt tjänster för barn­familjer, såsom hemservice, familje­arbete samt stödfamiljs- och stödpersons­verksamhet.

Barn i sårbar ställning bör identifieras. Funktions­nedsättning, sjukdom, kris i familjen, fattigdom, flyktingskap eller minoritets­ställning förutsätter att mer stöd erbjuds vid behov och tillräckligt länge. Föräldrarna måste veta var de kan få hjälp.

2. Barnkonsekvens­analys och barn­budgetering hjälper till att fatta barnvänliga beslut

Beslut som fattas i kommunerna och välfärds­områdena ska grunda sig på tillräcklig information om barnens ställning och välfärd. I besluts­fattandet måste man bedöma hur beslutet påverkar barnen och se till att barnets rättigheter beaktas när bedömningen sker och beslutet fattas. 

Kommunens och välfärds­områdets budget måste granskas med tanke på tillgodo­seendet av barnets rättigheter, och i budget­besluten ska beslutens konsekvenser för barnen bedömas. 

3. Samarbetet mellan olika yrkes­grupper måste förbättras, och det måste finnas till­räckligt många av dem

I Finland arbetar högt utbildade och erfarna yrkes­personer bland barn och unga. Den som hamnat i svårigheter upplever ändå att hjälpen vid nöd­situationer ges sporadiskt, med omständlig byråkrati och otillräckligt. Detta orsakar en störnings­efterfrågan där människor som behöver hjälp cirkulerar från en lucka till en annan. Samtidigt växer behovet av sista hands – dyra och ineffektiva – tjänster.

Samarbetet mellan välfärds­områdena, kommunerna och yrkes­utbildade personer inom tredje sektorn bör förbättras för att genomförandet av tjänsterna ska vara effektivare och mer omfattande. Hinder för informations­gången måste undanröjas för att säkerställa barnens säkerhet och välbefinnande.

Det måste finnas till­räckligt med yrkes­utbildade personer som arbetar med barn inom olika sektorer och samarbetet över kommun- och välfärdsområdes­gränserna måste ökas. Det mest värdefulla och effektiva arbetet utförs i barnens och ungdomarnas vardag.  

4. Genom­förandet av tjänster för barn och barn­familjer måste följas upp och man får inte spara på tjänster för barn

I reformen av barnskyddet och tjänsterna för barnfamiljer bör man granska helheten och ta lärdom av andras erfarenheter. I ordnandet av tjänster för barnfamiljer kunde man ta modell av Södra Karelens välfärds­område, där man har satsat på basservice som stöder familjerna och tidigt ingripande.

Tjänster med låg tröskel och förebyggande arbete måste utökas och tyngd­punkten måste flyttas bort från barnskyddets tjänster i sista hand. Detta förutsätter mod att investera i basservice och tidigt stöd. 

Kompetensen hos yrkes­utbildade personer inom basservicen måste stärkas när det gäller psykisk hälsa, missbruk och våldsfrågor. Inom barn­psykiatrin och ungdoms­psykiatrin behövs tillräckligt med personal och avdelnings­platser. Barn som behöver missbrukar- eller beroende­vård måste identifieras i ett tidigt skede och erbjudas effektiv hjälp. Inom barnskyddet måste man satsa på stöd­åtgärder inom öppen­vården i stället för brådskande placeringar och omhänder­taganden.

5. Våld, rusmedels­användning och brott bland barn och unga måste förebyggas genom samarbete mellan yrkes­utbildade personer och hemmen

Finland är ett våldsamt land. Det måste finnas noll­tolerans mot allt våld. Det är de vuxnas uppgift att skydda barnen mot all illa­behandling och våld.

Inom småbarns­pedagogiken, läro­anstalterna och hobbyerna måste man arbeta för att främja gemenskap, delaktighet och emotionella färdigheter. Genom att lära barnen konstruktiva sätt att lösa konflikter och avveckla missnöje bekämpar vi effektivt våldsamma verksamhets­sätt.

Man måste ingripa effektivt i mobbning och våld mellan barn genom att förbättra vålds­kompetensen hos yrkes­utbildade personer som arbetar med barn och till exempel genom samarbete mellan organisationer, ungdoms­arbete, polisen och skolor.

Användning av rusmedel, brott och våld blossar ofta upp regionalt. Den till­tagande oron måste identifieras och åtgärdas multi­professionellt – genom samarbete mellan ungdoms-arbetet, skolan, barnskyddet och polisen – utan att glömma föräldrarna, barnen och de unga.

Användning av alkohol och droger, brott och våld förebyggs genom att stödja barns och ungas skolgång och rationella fritids­aktiviteter, men också genom tydliga påföljder som ställs av vuxna.

6. Skolan kan jämna ut hinder för framgång som är kopplade till bakgrund – spara inte på barnens utbildning

Skolan är mer än en plats för lärande: den stöder barnets rätt till människo­relationer, rekreation, hälsa och delaktighet. Skolgången fostrar barnet till en medlem i samhället och förebygger också effektivt brottslighet och utslagning.

Problemen med personal­bristen inom småbarns­pedagogiken och småbarns­pedagogikens kvalitet måste lösas så att varje barn får den bästa starten på sin skolbana.

Varje barn ska ges möjlighet till framgång. Olika elevers behov ska identifieras och varje barn och ung person ska garanteras tillräckligt stöd för lärandet.

Besparingar på utbildning leder till fattigdom, okunnighet och utan­förskap för både samhället och individer. En hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter välmående, modiga och kunniga unga vars arbete är produktivt och innovativt. Skolan är det effektivaste och mest fungerande sättet att jämna ut ojämlikhet på grund av bakgrund.

Läs mer

Barnkonsekvens­analys och barn­budgetering: Bättre beslut i kommunen med hjälp av barnkonsekvens­analys samt Anvisningar för besluts­fattare, ungdoms­fullmäktige och tjänste­innehavare i välfärds­områdena

Barn­ombudsmannens års­berättelser

Utbildnings­helheten eOppiva om barnets rättigheter på webben

FN:s konvention om barnets rättigheter och mer information om barnets rättigheter

Slutsatser från FN:s kommitté för barnets rättigheter för Finland 2023