LAPS/58/2024, 10.6.2024

Barn­ombudsmannens skrivelse till inrikes­ministeriet

 

Ärende: Projekt för reform av penningspels­systemet. Lagstiftnings­projekt för att reformera penningspels­systemet. SM053:00/2023

Barn­ombudsmannen har varit i kontakt med flera medborgar­organisationer och -aktörer angående frågor som förknippas med reformen av penningspels­systemet. Inom penningspels­projektet enligt stats­minister Orpos regerings­program förbereder man förslag till för­fattningar om över­gången till ett licens­system för penningspel. Denna skrivelse handlar i synnerhet om marknads­föringen och sponsringen av de grupper av penningspel och enskilda penningspel som ska inkluderas i licens­systemet (helheterna 1 och 9)[1] .

Penningspel förknippas även med flera andra problem ur perspektivet för minder­åriga. Enligt en befolkning­senkät som Institutet för hälsa och välfärd låtit genomföras spelar omkring sex procent av 15–17-åringarna penning­spel på en risk­nivå (år 2019 4,7 %). Av ungdomarna i samma ålders­grupp har omkring 12 procent någon när­stående som har penningspels­problem. Därmed påverkar penningspels­problem antingen direkt eller indirekt tio­tusentals barn och unga.[2] Enligt under­sökningar ökas risken för penningspels­problem av att spelen är lättill­gängliga, det sociala trycket på grund av kompisarnas beteende samt av att barn tar efter sina föräldrars spel­beteende.[3]

Reform av penningspels­systemet enligt regerings­programmet

Mål­sättningen enligt stats­minister Orpos regerings­program är att reformera penningspels­systemet i Finland och öppna det för konkurrens med en licens­modell senast 1.1.2026. Enligt regerings­programmet kommer reformen att genomföras ”så att marknads­föringen inte främjar spelande som orsakar skade­verkningar och så att marknads­föring av penning­spel inte riktas direkt till minder­åriga. Marknads­föringen ska vara åter­hållsam och ansvars­full i fråga om innehållet, omfattningen, synligheten och frekvensen. Personlig marknads­föring av spel utan personens uttryckliga samtycke förbjuds.” [4]

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 59–60/1991) betonas barnets rätt att växa och utvecklas i så bra och säkra för­hållanden som möjligt. Barn har rätt till särskilt skydd som omfattar brett de olika faktorer som kan äventyra barns hälso­samma utveckling. Under sommaren 2023 rekommenderade FN:s barnrätts­kommitté i sina slutsatser till Finland att staten ser till att barn och unga med spel­beroende och andra former av internet­beroende får den hjälp och stöd de behöver.[5]

Det planerade licens­systemet ska framför allt omfatta online­spel såsom webb­kasino, penning­automater kasino­spel och vad­hållning. Dessa former av spel förekommer oftast hos dem som sökt hjälp från Peluuri-tjänster[6]. De planerade ändringarna kommer sannolikt att öka både utbudet och marknads­föringen av dessa former av spel. Marknads­föringen av kasino- och penning­automatspel är förbjuden enligt den nuvarande lotteri­lagen på grund av dessa spels skadlighet.

Barn­ombudsmannen under­stryker att ändringarna i marknads­föringen påverkar barnen även om marknads­föring som riktas direkt till barn skulle förbjudas. Barn skulle stöta på marknads­föring av penning­spel via reklam eller sponsring i sin livs­miljö, till exempel på idrotts­evenemang, sociala medier och olika online­miljöer som är populära bland barn och unga. I fråga om sponsring skulle barn kunna exponeras för marknads­föring av penning­spel genom influencers eller idrottare som de beundrar. Att öka marknads­föringen är särskilt oroande även med tanke på att barns penning­spelande har på sistone ökat [7]. Eventuell marknads­föring av penning­spel skulle sannolikt öka de skadliga konsekvenserna av penning­spel i barn­familjer till exempel genom att föräldrarnas spelande ökar.

Därför anser vi att konsekvenserna av reformen av penningspels­systemet för barn ska bedömas noga. Konse­kvenserna ska beaktas vid revideringen och verk­ställandet av lagen och de ska även följas upp. En omfattande bedömning av reformens konsekvenser för barn är det enda sättet att identifiera de faktorer som påverkar barnens rättigheter och väl­befinnande så att de beslut och reformer som genomförs skulle vara för barnens bästa.

 

Jyväskylä 10.6.2024

Elina Pekkarinen, barnombudsmannen

Katja Mettinen, överinspektör

 

 

 

Barn­ombudsmannen har till uppgift att utvärdera och främja genom­förandet av barnets rättigheter. Arbetet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 59–60/1991), som är en människorätts­konvention som implementerats genom lag. Konventionen gäller alla barn som inte fyllt 18 år.

Sändlista

Inrikes­minister Mari Rantanen och inrikes­ministeriets stab

Inrikes­ministeriets registrators­kontor

Konsultativ tjänsteman Elina Rydman, Projektet för reform av penningspels­systemet

Konsultativ tjänsteman Jukka Tukia, Projektet för reform av penningspels­systemet

 


[2] Grönroos, T. et al. (2024). Suomalaisten rahapelaaminen 2023 (Finländarnas penningspel 2023, på finska). Rahapelaaminen vähentynyt, peliongelma yleistynyt ja suhtautuminen pelaamiseen muuttunut (Penning­spelandet har minskat, penningspels­problem ökat och attityderna till spelandet ändrats). Institutet för hälsa och välfärd, Statistikrapport 15/ 2024. (16.4.2024)

[3] Raitasalo, Kirsimarja (2023). Inlednings­anförande på barnombudsmanna­delegationens möte 2.2.2023. 

[4] Statsrådet (2024). Ett starkt och engagerat Finland. Regerings­programmet för stats­minister Petteri Orpos regering.

[5] Slutsatser om Finlands kombinerade femte och sjätte periodiska rapport. 2.6.2023. CRC/C/FIN/CO/5–6.

[6] Silvennoinen, I. (2024). Peluuris årsrapport 2023.

[7] Institutet för hälsa och välfärd (2023). Resultat av enkäten Hälsa i skolan 2023. Statistik- och indikator­banken Sotkanet.fi.