Barn är kommunernas och välfärds­områdenas resurser – värderingar och praxis skapas nu

Ställnings­tagandet har publicerats i barnombudsmannens års­berättelse 2024.

Kommunernas och välfärds­områdenas besluts­fattare ska i sitt arbete främja barnets bästa. Samtidigt måste samarbetet mellan yrkes­utbildade personer som arbetar med barn och unga i kommunerna, välfärds­områdena och mellan dem ökas. Det mest värdefulla och effektiva arbetet för att främja barns och ungas välbefinnande utförs i vardagen. Därför bör man i social- och hälsovårds­reformen granska helheten och ta lärdom av andras erfarenheter.

Kommunernas och välfärds­områdenas besluts­fattare har stort ansvar

Finländarnas service­system har genomgått oerhört stora reformer. Kommunerna har ålagts en stor mängd tjänster som direkt påverkar vardagen för alla barnfamiljer. Största delen av de finländska barnen deltar i småbarns­pedagogiken och nästan alla går i skola. Dessutom utnyttjar de flesta barn och unga kommunens kultur-, biblioteks-, ungdoms- och idrotts­tjänster. Kommunen är också ansvarig för vilken typ av bostads­områden barn växer upp i.

Social- och hälsovårds­tjänsterna har överförts till välfärds­områden som är större än kommunerna. Nästan alla barn besöker rådgivningen, tandkliniken och vid behov hälsovårds­centralerna samt special­sjukvården. För familjer som behöver stöd ordnas socialvårds­tjänster samt mentalvårds- och missbrukar­tjänster. Välfärds­områdena ansvarar också för servicen för personer med funktions­nedsättning och elevvårdens tjänster.

Besluts­fattare väljs till kommunernas och välfärds­områdenas fullmäktige i kommunal- och välfärds­områdes­valet. Deras uppgift är att avgöra hur medborgarnas tjänster ordnas och finansieras. I kommunerna och välfärds­områdena skapas också samarbets­strukturer mellan den offentliga och privata sektorn samt medborgar­samhället. Därför har kommunernas och välfärds­områdenas besluts­fattare en avgörande roll i främjandet av barnens välfärd.

Den ständigt minskande barn­befolkningen är oersättligt viktig för Finlands framtid. Barnen bär ansvaret och konsekvenserna av dagens beslut. Därför är det just nu en kritisk tidpunkt att skapa värderingar och praxis som främjar barnets bästa, ställning och rättigheter.

Sam­arbetet mellan olika aktörer måste förbättras

För att våra barn ska må bra måste samarbetet mellan välfärds­områdena, kommunerna och aktörerna inom tredje sektorn förbättras. På så sätt är genom­förandet av tjänsterna och stödet effektivare och mer omfattande. Barnen och familjerna lever inte sin vardag inom de sektorer som omfattas av ansvaret för att ordna tjänsterna, och lösningen på de komplicerade problemen hittas inte bara genom att granska ett delområde i livet.

Gemensamt överenskomna verksamhets­sätt och samarbete mellan olika aktörer har en central roll även i gemenskaps­problem, såsom ingripande i mobbning, våld eller ungdoms­brottslighet mellan barn. Man måste söka lösningar på problemen tillsammans med barnen och familjerna.

Brist på samarbete framkommer i familjernas upplevelser: hjälp ges punktvis, bollande hit och dit och otillräckligt. Detta orsakar störningsfrågor där människor som behöver hjälp cirkulerar från en lucka till en annan eller tröttnar på att cirkulera. Det är också tröttsamt att öppna familjens situation för en ytterligare ny yrkes­utbildad person, varvid familjens helhets­situation inte nödvändigtvis uppfattas av någon. Enligt familjernas erfarenheter har kommunernas och välfärds­områdenas spartryck lett till revirstrider om vem som ansvarar för att hjälpa familjen. I värsta fall fördröjs familjernas hjälp och behovet av tjänster i sista hand ökar.

I stället för att gå från en familje­lucka till en annan ska yrkes­utbildade personer i kommuner och välfärds­områden som arbetar med barn färdas på samma sträcka och i samma riktning. Yrkes­personerna måste känna varandra och varandras kompetens. Hjälp och stöd måste fås redan i ett tidigt skede. Aktörernas och sektorernas separata budgetar får inte hindra samarbetet eller fördröja familjernas tillgång till hjälp. Även hinder för informations­gången mellan yrkes­utbildade personer måste avlägsnas.

Barnkonsekvens­analys och barn­budgetering hjälper till att fatta barn­vänliga beslut

Beslut som fattas i kommunerna och välfärds­områdena ska grunda sig på tillräcklig information om barnens ställning och välfärd. Besluts­fattarna ska när de fattar beslut bedöma hur beslutet påverkar barnen och se till att barnets ställning och rättigheter beaktas när bedömningen och beslutet fattas.

Kommunens och välfärds­områdets budget ska granskas med tanke på tillgodo­seendet av barnets rättigheter och i budget­besluten ska beslutens konsekvenser för barnen bedömas. Den nationella barn­strategin och flera organisationer erbjuder kommunernas och välfärds­områdenas besluts­fattare och myndigheter stöd för att genomföra barnkonsekvens­analyser och barn­budgetering.

Det ligger i barnens och hela samhällets intresse att barnens behov beaktas i besluts­fattandet och att man långsiktigt satsar på barnens välbefinnande. Satsningar på samarbete mellan olika yrkes­personer och aktörer, dvs. ett s.k. gemenskaps­inflytande, är bevisligen ett effektivt och kostnads­effektivt sätt att förbättra barnens välbefinnande. Inom socialvården har man fått utmärkta resultat av tillämpningen av den s.k. Imatramodellen, och därför skiljer sig Södra Karelen från andra välfärds­områden på grund av de positiva nyckel­talen för barnskyddet. Undret i Imatra bör undersökas mer detaljerat än nu . Metoder som konstaterats vara bra måste aktivt och fördomsfritt spridas till nya områden och kommuner.

Genom att satsa på barnen satsar vi samtidigt på vår framtid. Ett barnvänligt samhälle är i regel bra för alla människor.