Krisen för barnens psykiska hälsa angår hela samhället

Psykiska problem bland barn och unga[1] har tillspetsats under 2000-talet. En liten del av barn har blivit mer våldsbenägna och användningen av rusmedel har ökat från tidigare. Även lindrigare symptom har blivit vanligare.[2] Samtidigt har barnens möjligheter att få hjälp försvagats. Denna negativa utveckling som är skadlig för barnens välfärd måste stoppas och utvecklingsriktningen måste vändas till det positiva.

Största delen av de finländska barnen mår bra, men problem anhopas hos en del av barnen. Under senare år har köerna till den psykiatriska specialsjukvården för barn och unga växt, våldsbrott som begåtts av minderåriga ökat och dödsfall till följd av rusmedelsförgiftning mångdubblats. Belastningen är påtaglig i tjänstesystemet och särskilt i dess sistahandstjänst – barnskyddet.

Psykiska problem bland barn är inte enbart ett finskt fenomen. I USA har barnläkare redan förklarat en nationell nödsituation för barns psykiska hälsa. I Finland är samhällsdebatten ostrukturerad och kör ihop sig i tvister om bakgrunden till problemen och vilka begrepp som bör användas. Det är skäl att skrida till verket nu och koncentrera energin på förebyggande och åtgärdande av problemen. 

En trygg uppväxtmiljö främjar psykisk hälsa

Under 2022 fokuserade barnombudsmannen sin verksamhet på trygghet. Sambandet mellan psykiskt välbefinnande och upplevd trygghet fick konstant synlighet under året. Den världspolitiska oron, familjers ökande ekonomiska svårigheter, utmattningen av barn och familjer och det ökade våldet upprepades i diskussionerna. Orsakerna bakom och konsekvenserna av otrygghet behöver identifieras.

Föräldrarnas psykiska problem och rusmedelsbruk, våld i nära relationer, fattigdom och marginalisering har alla samband med utmaningarna med barnens psykiska hälsa. Mobbning, våld och diskriminering som barn blir utsatta för är också skadliga för barnen. Enligt undersökningar är i synnerhet upprepade, långvariga eller svåra upplevelser av otrygghet traumatiserande för barn och påverkar deras psykiska hälsa negativt.  

Nuförtiden belastas barnens psykiska hälsa även av andra upplevelser. Barnens uppväxtmiljöer är ofta väldigt stimulerande och deras uppfostran målorienterad. Strömmen av stimuli har ökat från tidigare. Såväl i hemmen som inom småbarnspedagogiken, i skolan och i handledda fritidsaktiviteter fokuserar man på barnens utveckling och vill att barn presterar så bra som det bara är möjligt. En vardag där barn har för mycket press på sig och inte tillräckligt med fritid och vila utgör en risk för barnens psykiska hälsa. En vardag med för pressat schema är inte heller bra för vuxna som har ansvaret för barnens uppfostran.

Hur kan man lösa krisen?

De psykiska problemen bland barn har belastat i synnerhet den psykiatriska sjukvården och barnskyddet. Det är uppenbart att krisen för barnens psykiska hälsa inte kan lösas enbart med satsningar på sistahandstjänsterna. Grunden för barns välbefinnande läggs i vardagen. För att förebygga allvarliga problem ska en god vardag stärkas.

Vi måste se till att barnen har en balanserad och trygg vardag. Bra kost, uppfriskande motion och tillräcklig sömn utgör byggklossarna för psykisk hälsa. Människan kan inte utvecklas utan sociala relationer. De vuxna behöver ge barnen tid, ömhet och omsorg och dela gemensamma erfarenheter med barnen. Barn behöver också jämnårigt sällskap, goda kamratförhållanden och meningsfull fritid som främjar välbefinnandet.

Barn ska stödjas även inom den institutionella fostran. Vardagen inom småbarnspedagogiken och i skolan får inte bli för målinriktad och jäktig, utan det måste också finnas tid för social interaktion och för att växa till sin fulla potential som människa. Utöver topprestationer ska det även sättas värde på att var och en deltar enligt sina förutsättningar och färdigheter.

När barn och familjer behöver ytterligare stöd ska de också få det av barnfamiljetjänsterna på grundnivån. Skol- och studerandehälsovården är kritiskt viktiga för barnen, men det måste finnas beredskap även i bland annat primärvårdens öppna sjukvård att hjälpa barn och familjer. När situationen kräver det ska man kunna få tillgång till specialsjukvården, barnskyddet och rusmedelsvården utan dröjsmål.

Psykisk hälsa är en mänsklig rättighet

Psykiska problem, våld och rusmedel orsakar enorma mänskliga tragedier. Dessutom belastar de välfärdstjänsterna och orsakar bestående marginalisering över generationerna. Marginalisering orsakar stora samhällsekonomiska kostnader.

Årskullar som föds i Finland blir mindre och det är osäkert om välfärdsstaten kan upprätthållas i framtiden. Varje barn ska tryggas ett tillstånd av psykiskt välbefinnande som hjälper barnet att klara av sin vardag och ger stöd i lärandet och deltagandet i samfund och deras verksamhet. Psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som är nödvändig för individens, samfundets och samhällets utveckling. Vi har inte råd att förlora ett endaste barn.

Att besvara krisen för barns psykiska hälsa

 

1. Att lösa krisen angår hela samhället, inte enbart tjänstesystemen.

2. En trygg och balanserad vardag för barnen ska stärkas

3. Där det utöver målinriktat lärande även satsas på social interaktion och på att växa som människa.

4. Barn och familjer ska få stöd inom alla grundservice.

5. Snabb tillgång till specialiserad sjukvård, barnskydd och vård vid missbruk ska tryggas för personer som behöver det.