Det behövs kvalitetskriterier för digitala tjänster som stöder barn och unga
Man strävar nu efter att svara på oron för barns och ungas psykiska hälsa med olika digitala tjänster med låg tröskel. Många tjänster för barn och unga digitaliseras i snabb takt, även om man inte känner till de digitala tjänsternas effekter och effektivitet tillräckligt väl. Barnombudsmannen och Mannerheims Barnskyddsförbund efterlyser starka kvalitetskriterier för digitala tjänster.
Att hjälpa barn och unga är ofta ett mycket krävande arbete som omfattar mycket ansvar. Till exempel för att stöda oro i anslutning till den psykiska hälsan krävs förståelse för barnets eller den ungas ålders- och utvecklingsskede, en bred syn på barnets uppväxtmiljö, tolkning av akuta situationer och kännedom om vårdvägar.
Digitala tjänster som erbjuds med låg tröskel bör utvecklas mycket och användningen av dem är också förknippad med direkta säkerhetsrisker. Digitala tjänster med låg tröskel, det vill säga sådana tjänster som är öppna för alla, används och produceras för närvarande både inom välfärdsområdena och tredje sektorn. Utgångspunkten är att nästan vem som helst kan grunda en tjänst med låg tröskel för barn och unga på webben. Välfärdsområdenas tjänster omfattas av tillsynen, men tillsynen omfattar inte webbtjänster som inrättats av tredje sektorn eller "vem som helst". Även välfärdsområdena samarbetar med tjänsteproducenterna inom tredje sektorn och samarbetspraxisen håller delvis fortfarande på att utformas.
Digitala tjänster rekommenderas eftersom de anses vara lättillgängliga. Till exempel chattjänster med låg tröskel är dock inte tillgängliga för alla barn och unga. Det finns ingen heltäckande information om hur väl barn och unga i olika åldrar känner till chattjänsterna och om de har möjligheter och kompetens att använda dem. Alla barn och unga har till exempel inte en egen smartenhet eller möjlighet att använda apparaten utan tillsyn av vuxna.
Delegationen för de etiska principerna för telefon- och webbhjälp (PuhEet) sörjer för att de hjälpande telefon- och webbtjänster som godkänts inom dess verksamhet håller hög kvalitet och att verksamheten är etiskt motiverad och hållbar. Alla som tillhandahåller tjänster med låg tröskel är dock inte medlemmar i delegationen och nätverket har inte fokuserat specifikt på etiken i de tjänster som ordnas för barn. Det finns skillnader i säkerhets- och kvalitetskraven mellan organisationer som upprätthåller digitala tjänster.
Flera säkerhetsrisker i digitala tjänster med låg tröskel
I digitala tjänster med låg tröskel möter man barn och unga som mår dåligt och befinner sig i svåra situationer. Många användare har självdestruktiva tankar och en del har upplevt våld. Det är viktigt att frivilliga i krävande situationer inte agerar ensamma i tredje sektorns tjänster, utan stöd av en yrkesutbildad person.
En risk för chattjänster med låg tröskel är också ansiktslöshet. Barnet eller den unga, liksom den vuxna som svarar på meddelandena, vet inte nödvändigtvis vem man diskuterar med. I vissa chattjänster inleds diskussionen med en robot. Barnet kan också tro att ett allvarligt ärende framskrider till myndigheternas kännedom när hen har delat det i chattjänsten, även om barnet i verkligheten diskuterar med en frivillig hjälpare vid ett enstaka tillfälle.
I chatten bygger kontakten med barnet enbart på skriven text och det är svårt att bedöma barnets eller den ungas helhetssituation. Det kan hända att man inte märker hur allvarlig barnets situation är och att barnet inte får tillräckligt stöd. Ett barn som behöver akut hjälp kan bli ensamt i en svår situation efter diskussionen. Såret har öppnats, men ingen lappar ihop det.
Det är också problematiskt att chattjänster för barn och unga missbrukas av vuxna som inte har fått tillräckligt stöd. Genom att göra sig självdestruktiv, mobbad eller utsatt för sexuellt våld får de jourhavandes uppmärksamhet. Utan stöd av en yrkesutbildad person som deltar i tjänsten och uppdaterad övervakning samt erfarenhet av missbrukare kan dessa fenomen förbises och stödet riktas till vuxna i stället för till barn.
Minimikrav för kvalitets- och säkerhetskriterierna
Tjänstens säkerhet och kvalitet ska tryggas i digitala tjänster för barn och unga. Tjänsternas säkerhet och kvalitet kan förbättras på följande sätt:
- I digitala tjänster för minderåriga bör man kontrollera straffregisterutdragen för frivilliga arbetstagare innan man arbetar med barn och unga. Riskerna för sexuella trakasserier och sexuellt våld mot barn ökar om personer vars straffregisterutdrag inte har granskats får möjlighet att diskutera med minderåriga. För närvarande varierar praxisen för begäran om straffregisterutdrag mellan olika instanser.
- Man måste satsa omsorgsfullt på de frivilligas utbildning och yrkespersonernas roll som stöd för de frivilliga. De som jobbar bör ha kompetens i digital och åldersenlig interaktion, färdigheter i bemötande som tillämpas på digital växelverkan, förståelse för att bedöma barnets situation och stödbehov samt information om att vid behov hänvisa barnet vidare till andra tjänster.
- Praxis för samarbetet med myndigheter ska vara tydlig och överenskommen på förhand. Om frivilliga deltar i arbetet ska ansvaret för myndighetssamarbetet alltid ligga hos en yrkesutbildad person.
- Kötiden till chattjänsten ska vara rimlig. Man bör kunna ta med högst så många barn eller unga i kön som det realistiskt sett är möjligt att möta under öppettiderna. Eftersom många chattjänster med låg tröskel är överbelastade, är det skäl att informera köande om minimikötiden för att få tillgång till tjänsterna.
- Barnet ska få begriplig information om i vilken tjänst hen uträttar ärenden och vilken hjälp hen kan få från tjänsten, vad de uppgifter hen lämnar används till eller hurdan fortsatt handledning hen får. Det ska också finnas en plats för barn och unga ska dit man kan anmäla brister i bemötandet eller upplevelser av orättvisa i digitala tjänster.
- Resultaten och fördelarna med digitala tjänster med låg tröskel för barn och unga ska kunna följas upp och utvecklas på ett kunskapsbaserat sätt.
