Utveckling av vård i med konstgjord livmoder kräver etisk och rättslig bedömning
Vården av barn som föds som mycket prematura utvecklas. Teknik med konstgjord livmoder utvecklas och kan i framtiden ersätta nuvarande intensivvårdsenheter för mycket prematura barn. Utvecklingen av tekniken kräver rättslig och etisk diskussion redan på förhand.
– Vi bör inte ifrågasätta målsättningarna för en mer effektiv och säker prematurvård. Samtidigt är det viktigt att erkänna att diskussionen handlar om situationer som redan nu förknippas med kontroversiella frågor, konstaterar forskningsarbetet författare, jurist vid barnombudsmannens byrå, doktorand Merike Helander.
Diskussionen om konstgjord livmoder handlar ofta om motsättningen mellan rättigheterna av den gravida modern och skyddet för det ofödda barnet. Denna motsättning förknippas även mer allmänt med diskussionen om reproduktiva rättigheter. Det är nödvändigt att identifiera de etiska och rättsliga utmaningarna med införandet av vård i konstgjord livmoder proaktivt.
– Vare sig man närmar sig ämnet ur perspektivet för den gravida personen eller fostret kan man inte bortse från den andra synvinkeln. I bakgrunden finns de uråldriga frågorna om när ett människoliv börjar eller när ett foster blir en människa. Man förhåller sig olika till dessa frågor i olika samhällen. Det finns inget otvetydigt svar på dessa frågor, varmed man säkert kommer att förhålla sig på olika sätt i olika länder till frågan om konstgjord livmoder, anser Helander.
Är det ett foster eller ett prematurt barn som växer i den konstgjorda livmodern?
I en rättsvetenskaplig artikel i tidningen Oikeus behandlas frågor som förknippas med den rättsliga ställningen av den individ som utvecklas i en konstgjord livmoder på basis av den bioetiska debatten. Den mest grundläggande rättsliga frågan är huruvida en individ som utvecklas i en konstgjord livmoder anses vara ofödd eller född. Detta påverkar till exempel vem som har rätten och skyldigheten att agera på den utvecklande individens vägnar och ge sitt samtycke till vård.
Vårdbesluten baseras på patientens samtycke som för sin del grundar sig den grundläggande rättigheten om personlig integritet som alla har sedan födseln. När det är fråga om ett foster eller en nyfödd är det väsentliga vad gäller individens ställning vem eller vilka som använder talan för individen i samband med vårdbeslut. Denna fråga skulle konkretiseras särskilt när föräldrarna är oeniga om vården av den individ som utvecklas i en konstgjord livmoder. Situationer där en allvarlig sjukdom eller skada skulle komma fram eller kunna konstateras först efter det att vården i en konstgjord livmoder redan har inletts skulle vara särskilt svåra.
Skillnaden mellan den rättsliga ställningen av ett foster och en nyfödd baseras på födseln. Ett foster blir en person med rättsförmåga, alltså ett barn, vid födseln. Under graviditeten har den gravida personen ensamrätt att fatta beslut om graviditeten och fostret. Rättigheterna av en nyfödd används i regel av den nyföddas vårdnadshavare tillsammans.
En konstgjord livmoder utgör en uppmaning för det nuvarande strikta avskiljandet mellan den rättsliga ställning av ett foster och en nyfödd. Det framtida behovet för reglering påverkas av hurdan konstgjord livmoder som i sinom tid kommer att tas i bruk. Behovet för reglering och dess utmaningar kommer att framhävas, om man i framtiden kan vårda allt tidigare eller mindre individer i konstgjord livmoder, alltså individer som för närvarande inte anses vara livsdugliga.
– Innan tekniken med konstgjord livmoder tas i bruk bör man diskutera frågan grundligt och övergripande, göra medvetna val på basis av denna diskussion och försäkra sig om att lagstiftningen stödjer dessa val. Man ska komma ihåg att diskussionens slutresultat kan även påverka fostrets eller de nyföddas ställning mer allmänt och ha omfattande konsekvenser för de reproduktiva rättigheterna, säger Helander.
En viktig fråga som ska lösas är om det är motiverat att behandla individer som till sin utveckling och sitt hälsotillstånd är lika på olika sätt beroende på den miljö där de utvecklas. Som så ofta är fallet i etiskt känsliga frågor, handlar även detta om värderingar som också skapar en grund för de ändrande lagstiftningsmässiga lösningarna.
Den vetenskapliga artikeln är en del av Merike Helanders kommande doktorsavhandling i rättsvetenskap om den rättsliga ställningen av ett foster och en nyfödd i frågor som gäller hälsa.
Mer information
Helander, Merike (2022). Keinokohtu – sikiön vai keskosen asuinpaikka? Oikeus 51(2), 281–298.