Vanliga frågor
Ibland kontaktas barnombudsmannen i fall som berör enskilda barn och familjer. Barnombudsmannen har inte behörighet att ta ställning till sådana ärenden. På denna sida har vi samlat vanliga frågor och svar som handlar om barn och ungas olika problemsituationer.
Nedan hittar du vanliga frågor till barnombudsmannens byrå samt svar på vart man kan vända sig till i olika problemsituationer som gäller barn och ungdomar.
Lasta kiusataan tai kohdellaan epäasiallisesti ohjatussa harrastustoiminnassa, mitä voin tehdä?
Harrastukset ovat monille lapsille mieluinen tapa viettää vapaa-aikaa. Lapsen oikeuksien sopimuksen mukaan lapsella on oikeus leikkiä ja viettää vapaa-aikaa sekä oikeus tutustua taiteeseen ja kulttuuriin. Vammaista lasta pitää tukea niin, että hän voi käydä harrastuksissa. Sopimus takaa lapsille oikeuden suojeluun kaikenlaiselta kaltoinkohtelulta. Harrastustoiminnan järjestäjällä on ensisijainen vastuu lasten turvallisuuden toteutumisesta toiminnan aikana.
Harrastuksen järjestäjien on tärkeää ennaltaehkäistä lasten kiusaamista ja epäasiallista kohtelua harrastustoiminnassa sekä käsitellä jo syntyneitä tilanteita yhdessä lasten kanssa heidän näkemyksiään kuullen. Ennaltaehkäisyn keinoja on hyvä miettiä yhdessä lasten kanssa.
Lapsi tai nuori, jos sinua kiusataan tai kohdellaan epäasiallisesti harrastustoiminnassa joko toisen lapsen tai aikuisen toimesta, sinun kannattaa rohkeasti keskustella asiasta jonkun turvallisen aikuisen kanssa (esim. vanhempi, harrastuksen ohjaaja, valmentaja). Tukea voit saada myös kavereilta ja ystäviltä, mutta on tärkeää ottaa joku aikuinen mukaan asian käsittelyyn. Urheiluharrastuksissa käytettävissä on myös Väestöliiton Et ole yksin -palvelu (puhelut ja chat).
Lapsen huoltaja, vanhempi tai muu läheinen, kuuntele rauhassa lapsen kertomus kiusaamisesta tai epäasiallisesta kohtelusta. Suhtaudu rauhallisesti ja lasta kannustaen ja tukien, vaikka asia herättäisikin sinussa voimakkaita tunteita. Voit tarvittaessa olla yhteydessä harrastuksen ohjaajiin tai valmentajiin, harrastuksen järjestäjään (kuten seuran tai yhdistyksen puheenjohtajaan tai työntekijään) tai nimettyyn häirintäyhdyshenkilöön. Urheiluharrastuksissa käytettävissä on myös Väestöliiton Et ole yksin -palvelu (puhelut ja chat).
Tarvittaessa voit ottaa yhteyttä myös esimerkiksi lajiliittoon, keskusliittoon tai keskusjärjestöön. Monilla lasten harrastustoimintaa järjestävillä liitoilla ja yhdistyksillä on ilmoituskanavia, jonne voi ilmoittaa epäasiallisesta kohtelusta.
Urheiluharrastukseen liittyvästä epäasiallisesta kohtelusta voi ilmoittaa Suomen urheilun eettiseen keskukseen (SUEK ry).
Mikäli tilanteeseen liittyy syrjintää, voi olla yhteydessä yhdenvertaisuusvaltuutettuun.
Harrastustoimijat eivät yleensä ole valvontaviranomaisten toimivallan alla.
Lisätietoa:
Kaikille avoin eOppiva-koulutus: Lapsen oikeudet vapaa-ajalla ja harrastuksissa
Lapsiasiavaltuutettu: Turvallinen harrastaminen on lapsen oikeus
Lisätietoa urheiluharrastuksiin liittyen:
SUEK: Epäasiallinen käyttäytyminen ja kiusaaminen urheilussa
Lapseni vanhempi kuoli. Miten taloudelliset ja muut käytännön asiat järjestyvät? Miten voin tukea lastani?
Otamme osaa. Surun lisäksi huoltajalla on monia lapseen liittyviä käytännön asioita hoidettavana. Esimerkiksi etuuksista, perinnönjaosta ja lapsen asemasta kuolinpesän osakkaana, tuesta, avusta ja palveluista sekä kuolemasta kertomisesta lapselle on koottu opas Suomi.fi-palveluun.
Auttavien tahojen yhteystietoja löytyy kokoamaltamme Auttavat tahot -sivulta.
Lapsi tai nuori, voit jutella vanhempasi kuolemasta ja siihen liittyvistä asioista läheistesi lisäksi myös esimerkiksi koulukuraattorin, terveydenhoitajan, opettajan tai muun luotettavan aikuisen kanssa. He ohjaavat sinut myös tarvittaessa jonkun muun avun tai palvelun piiriin. Lisäksi on olemassa useita lapsille ja nuorille tarkoitettuja puhelinpalveluja, verkkosivustoja ja chattejä. Löydät niiden yhteystiedot kokoamaltamme Auttavat tahot -sivulta.
Katso myös: Lapsiasiavaltuutettu tapasi vanhempansa menettäneitä lapsia ja nuoria syksyllä 2022 ja kuuli heidän ajatuksiaan heidän saamastaan tuesta ja avusta. Tapaamisen muistio on luettavissa Lasten ja nuorten tapaamiset -sivulla (vuoden 2022 kohdalla).
Nuförtiden möter även barnen ett så enormt medieflod att det inte är möjligt och inte alltid ens ändamålsenligt att helt avskärma dem från nyheterna. Barn kan till och med få ångest om föräldrarna inte verkar veta om att det pågår krig i världen.
Man kan fråga barnet om hen har hört om kriget och om hen har gjort det, då kan man fråga vad hen tänker om det. Om barnet inte oroas av kriget behöver man inte ge så mycket information om kriget till barnet. Det är viktigt att de vuxna lyssnar på barnen och vid behov rättar till barnens eventuellt felaktiga tolkningar om kriget som kan väcka rädsla hos dem.
När man pratar om nyheterna om kriget kan man fästa barnets uppmärksamhet vid att även i länder i krig fortsätter största delen av befolkningen sitt vanliga vardagsliv, de går i skola, tvättar etc.
När den vuxna inte vet svaret på någon fråga, kan man skaffa information tillsammans med barnet. Dylika samtal ger också en möjlighet att öva kritisk medieläskunnighet och fästa uppmärksamhet vid att nyhetsrapporteringen om kriget även förknippas med påverkan och propaganda.
Det är viktigt att den vuxna kan identifiera sina egna känslor som nyhetsrapporteringen väcker. Starka rädslor ska behandlas tillsammans med en annan vuxen så att man inte överför dem till barnet. Om du önskar samtalsstöd, kontakta till exempel:
Se även:
Barnavårdsföreningen: Tala om krissituationen med ditt barn
Mannerheims barnskyddsförbund: Barn och nyhetsflodet
Rädda Barnen: Så stöder du barn i en krissituation
Hufvudstadsbladet: Krigsvideor finns i barnens telefoner genom Tiktok
Nuorten Turvasatama erbjuder stöd på Discord till barn och unga som är eller har varit klienter hos barnskyddet.
Rädda Barnens Netari , ungdomsgården på webben
Du kan lämna en barnskyddsanmälan till socialväsendet i barnets hemkommun. I brådskande fall kan du ringa nödnumret 112 eller till socialjouren. En anmälan till nödnumret kan göras även om man inte känner till barnets hemkommun.
Mer information: Handbok för barnskyddet (Institutet för hälsa och välfärd, THL)
Om du misstänker att ditt eget barn inte mår bra hos sin andra förälder som bor på annat håll, men situationen inte är akut, ska man i första hand granska barnets boende- och umgängesarrangemang på nytt. Föräldrarna kan tillsammans förhandla om ändringar i avtalet hos barnatillsyningsmannen i den egna kommunen. Om det inte finns förutsättningar för en gemensam överenskommelse, ska den av föräldrarna som vill ändra avtalet lämna in en ansökan hos tingsrätten.
Mer information: Vårdnad om barn, umgänge och boende (Institutet för hälsa och välfärd, THL)
Jag är inte nöjd med barnskyddsmyndighetens verksamhet. Vem kan jag kontakta?
Om du är missnöjd med barnskyddsmyndighetens eller barnskyddsanstaltens verksamhet, bör du i första hand kontakta aktören direkt och försöka reda ut situationen eller meningsskiljaktigheten. Vid behov kan man också kontakta verksamhetsenhetens direktör. Du har även rättsskyddsmedel till ditt förfogande, till exempel anmärkning och klagomål. Se mer information och rättsskyddsmedel här.
Du kan även kontakta socialombudsmannen i din kommun. Socialombudsmannen har till uppgift att ge handledning och rådgivning om klientens rättigheter. Socialombudsmannen kan också hjälpa till med att anföra anmärkning och klagomål.
Mer information:
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården (Valvira)
Jag är inte nöjd med ett beslut som jag har fått från barnskyddsmyndigheten. Vad kan jag göra?
I allmänhet kan barnskyddsmyndighetens beslut överklagas. Till exempel kan ett beslut som gäller omhändertagande överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Besluten som kommunens barnskyddsmyndighet fattar bör vara skriftliga. I beslutet anges också vart en överklagan ska skickas samt tidsfristen.
Mer information:
Omhändertagande (Handbok för barnskyddet, THL)
Beslut inom barnskyddet och ändringssökande (Handbok om barnskyddet, THL)
Hur bestäms barnets vårdnad och boende när föräldrarna skiljer sig?
När föräldrarna skiljer sig är det bra att sätta in sig i barnets situation och fundera över hur vardagen ska ordnas. Föräldrarna kan ingå ett avtal om barnets vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll.
Kommunens barnatillsyningsman hjälper föräldrarna med avtalet och upprättar ett verkställbart dokument om det om föräldrarna kommit överens om. Barnatillsyningsmannens kontaktuppgifter fås via kommunens webbplats eller telefonväxel.
Om föräldrarna inte kan uppnå en överenskommelse om barnets angelägenheter, kan barnatillsyningsmannen inte avgöra ärendet. I vissa kommuner kan man söka stöd hos medlingen i familjeärenden. I situationer där det inte finns förutsättningar för en gemensam överenskommelse kan föräldrarna ansöka om rättshjälp och vid behov lämna in en ansökan hos tingsrätten.
Det är viktigt att ta reda på barnets åsikt i ärenden som berör barnet.
Mer information:
Se mer information om tjänster för barn och familjer och aktörer som erbjuder hjälp (Hjälptjänster vid skilsmässa)
Den andra föräldern följer inte förordnandet eller avtalet om umgänge med barnet. Kan barnombudsmannen hjälpa till?
Barnombudsmannen har inte behörighet att ge förordnanden eller rekommendationer om umgänge med barnet.
Om den andra föräldern inte följer det avtal som föräldrarna ingått och socialväsendet fastställt eller ett domstolsförordnande, kan du lämna in en ansökan om verkställighet av avtalet till domstolen. Mer information finns på THL:s webbplats (på finska).
Rättshjälp kan begäras hos det egna områdets rättshjälpsbyrå. Rättshjälpsbyråernas kontaktuppgifter (oikeus.fi)
Ett barn blir mobbat i skolan, men de vuxna i skolan ingriper inte i saken. Finns det något man kan göra?
Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska skolmiljön vara trygg för barnet.
Utbildningsanordnaren har det primära ansvaret för att elevernas trygghet förverkligas.
Om du redan har diskuterat med läraren och skolans elevvårdspersonal om mobbningen och ingen förändring har skett, kan du kontakta rektorn eller kommunens högre skolmyndighet (till exempel undervisningschefen eller bildningsdirektören).
Vid behov kan du också kontakta polisen.
Du kan anföra klagomål hos regionförvaltningsverket i ditt eget område eller hos riksdagens justitieombudsman och be om en undersökning av huruvida man handlat i enlighet med föreskrifter och bestämmelser i ärendet. Även barn och unga kan själva lämna in klagomål.
Mer information:
Klagomål om anordnande av utbildning till områdets regionförvaltningsverk
Anförande av klagomål till riksdagens justitieombudsman
Anförande av klagomål till riksdagens justitieombudsman, barn och ungdomar
Var kan jag överklaga ett beslut som gäller mitt barns skolresor? Eller ett beslut om skolplats?
Beslut som gäller barnets skolresor eller skolplats är ofta viktiga med tanke på barnets vardag. Klagomål kan anföras, alltså ändring kan sökas i båda besluten. Då prövar förvaltningsdomstolen eller en högre myndighet ärendet på nytt.
Formen för ändringssökande beror på ärendet:
-
Ändring i ett beslut om skolresor kan sökas genom ett klagomål hos förvaltningsrätten.
-
Du kan be om omprövning i ett beslut som gäller fastställande av barnets skolplats och särskilt stöd hos regionförvaltningsverket.
Mer information:
Utbildningsstyrelsen: Ändringssökande och andra rättsmedel när det gäller skolans verksamhet och beslut inom grundläggande utbildning
Besvär hos förvaltningsdomstolen
Begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket
Mitt barn har exponerats för inomhusluftproblem i skolan och ingenting görs åt saken. Vem kan hjälpa?
Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska skolmiljön vara trygg för barnet.
Om du misstänker att barnets rätt till en trygg skolmiljö inte tillgodoses till exempel på grund av att skolbyggnaden är i dåligt skick, kan du kontakta en högre myndighet i kommunen, till exempel ledningen för utbildningsväsendet eller bildningsväsendet.
Även kommunens hälsovårdsmyndigheter kan ge råd i ärendet.
Klagomål om kommunens verksamhet i frågor som rör utbildningssektorn kan anföras hos regionförvaltningsverket.
Mer information: Klagomål om anordnande av utbildning till områdets regionförvaltningsverk
En reform av skolnätet håller på att utarbetas i vår kommun och vårt barns skola hotas av nedläggning. Hur kan vi påverka reformen?
Beslut om reformer av skolnätet fattas i allmänhet i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut får överklagas hos förvaltningsdomstolen.
Enligt kommunallagen har kommuninvånarna rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet (22 §). Enligt ungdomslagen ska ungdomar höras i ärenden som gäller dem (24 § 2 mom.). I lagen om grundläggande utbildning (628/1998) finns dock inte några detaljerade bestämmelser om skolornas läge eller skolnätet.
Barnombudsmannen saknar behörighet att ingripa i det kommunala beslutsfattandet eller ta ställning till enskilda kommuners åtgärder.
Mer information:
Anförande av kommunalbesvär (Kommunförbundet)
Beslutsförfarandet vid ändringar i skolnätet (Kommunförbundet)
I vår kommun beaktas inte barnets rättigheter i beslutsprocessen. Vad säger lagen om detta?
Enligt Finlands grundlag ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva (6 § 3 mom.).
I Finland gäller FN:s konvention om barnets rättigheter som lag. Enligt konventionen ska förvaltningsmyndigheterna i första hand beakta barnets bästa i åtgärder som gäller barn (artikel 3). Dessutom ska barnens åsikter utredas och beaktas i enlighet med deras ålder och mognad (artikel 12).
Kommuner och kommunala aktörer bör i sin verksamhet och sitt beslutsfattande beakta barnets rättigheter. Detta uppnås inte alltid till fullo.
För tolkning av FN:s konvention om barnets rättigheter har FN:s barnrättskommitté gett den allmänna kommentaren nr 14. Enligt den ska man för att fastställa barnets bästa innan besluten fattas bedöma deras konsekvenser för barn (barnkonsekvensanalys). I kommunerna strävar man efter att effektivisera tillgodoseendet av barnets rättigheter till exempel med Unicefs modell för en barnvänlig kommun.
Mer information:
Begäran om omprövning av ett beslut som fattats av kommunen eller ett kommunalt organ
Kommunförbundets anvisningar för sökande av ändring
Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om barnets rättigheter
Vem övervakar verksamheten inom småbarnspedagogik?
Tillsynen över småbarnspedagogik utförs som ett samarbete mellan kommunerna, regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira.
Enligt lagen om småbarnspedagogik ska kommunen även övervaka privat småbarnspedagogik som anordnas inom kommunen. Kommunen ska säkerställa att tjänsteproducenterna uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Om kommunen upptäcker problem i privat tjänsteproduktion inom sitt område, ska den omedelbart vidta tillsynsåtgärder. Kommunen får ordna tillsynen på det sätt som den önskar.
Regionförvaltningsverket övervakar kommunernas verksamhet och styr småbarnspedagogiken inom sitt område. Regionförvaltningsverket övervakar småbarnspedagogiken utifrån anmälningar och missförhållanden som framkommit. Regionförvaltningsverket har också till uppgift att behandla klagomål.
Valviras tillsynsansvar omfattar fall med nationell omfattning och fall som gäller flera regionförvaltningsverk.
En serviceproducent inom privat småbarnspedagogik ska även själv göra upp en plan för egenkontroll. Planen ska hållas offentligt framlagd och serviceproducenten ska följa hur den förverkligas.
Mer information:
Regionförvaltningsverket övervakar småbarnspedagogiken
Tillsyn över småbarnspedagogik (Valvira)
Statsrådets förordning om småbarnspedagogik 753/2018
Mitt barn blir diskriminerat inom småbarnspedagogiken eftersom hen talar ett minoritetsspråk. Vilken myndighet undersöker misstänkt diskriminering?
Kontakta diskrimineringsombudsmannen om du upplever att du blivit diskriminerad eller märkt att en annan människa diskrimineras på grund av en omständighet som gäller den enskilde som person. Sådana orsaker är till exempel
-
etniskt ursprung
-
nationalitet
-
religion
-
övertygelse
-
åsikt
-
politisk verksamhet
-
familjeförhållanden
-
hälsotillstånd
-
funktionsnedsättning
-
sexuell läggning.
Diskrimineringsombudsmannen ger råd och utreder enskilda fall samt bistår i rättsliga ärenden.
Migrationsverkets beslut i ett barns asylärende var orättvist. Var får jag hjälp?
I invandrings- och asylfrågor får du råd av Flyktingrådgivningen rf . Flyktingrådgivningen rf är en medborgarorganisation som ger rättshjälp och handledning till asylsökande, flyktingar och andra utlänningar i Finland.
Information om Finland och tjänster som tillhandahålls invandrare finns på flera olika språk på webbplatsen infoFinland.fi.
Mer information:
Jag tycker att åldersgränserna för filmer och videospel är för låga. Vem övervakar åldersgränserna?
I frågor som gäller filmer och andra bildprogram får du råd hos Nationella audiovisuella institutet (KAVI). Det främjar mediefostran, övervakar tillhandahållandet av bildprogram, utbildar klassificerare av bildprogram och övervakar deras verksamhet.
På KAVIs webbplats hittar du information om aktörer till vilka du kan skicka respons om media. Anvisningar för att ge respons på innehållet i filmer, tv-program och spel, sändningstider och åldersgränser för tv-program, försäljning och distribution av inspelningar, internet, annonsering, tidningsartiklar och journalism samt ärenden som ingår i Konkurrens- och konsumentverkets verksamhetsområde.
Åldersgränserna för videospel har ofta fastställts internationellt med den europeiska PEGI-märkningen. I frågor som rör sådana åldersgränser kan du förutom Nationella audiovisuella institutet (KAVI) även direkt kontakta PEGI-organisationen. PEGI tillhandahåller information om åldersgränserna för videospel och deras innehåll.
Mer information:
Nationella riktlinjer för mediefostran
Kan jag ingripa i osaklig reklam som mitt barn sett?
Konkurrens- och konsumentverket samt Reklametiska rådet behandlar frågor som gäller reklam.
Du kan göra en anmälan om osaklig marknadsföring till Konkurrens- och konsumentverket. På verkets webbplats hittar du bland annat anvisningar för att ge respons direkt till det marknadsförande företaget.
Du kan be om ett utlåtande från Reklametiska rådet om huruvida marknadsföringen strider mot god sed. Reklam som strider mot god sed kan till exempel vara opassande för barn eller diskriminerande. En privatperson kan lämna in en begäran avgiftsfritt via en elektroniskt blankett. Begäran om utlåtande ska motiveras.
Mer information:
Konkurrens- och konsumentverket
Reklametiska rådet: Begäran om utlåtande
