De digitala tjänsterna för barn och unga ska vara till­förlitliga och trygga

Barn och unga har ett stort behov av stöd. Man strävar nu efter att svara på oron för barns och ungas psykiska hälsa med olika digitala tjänster med låg tröskel. Många tjänster digitaliseras i snabb takt, även om man inte känner till de digitala tjänsternas effekter och effektivitet tillräckligt väl. Barn­ombudsmannen och Mannerheims Barnskydds­förbund efterlyser starka kvalitets­kriterier för digitala tjänster.

Digitala tjänster med låg tröskel för barn och unga, såsom chattar, upprätthålls av många olika aktörer. Det finns stora skillnader i säkerhets- och kvalitets­kraven mellan organisationer som upprätthåller digitala tjänster, både inom den offentliga, privata och ideella sektorn, och dessa skillnader medför även risker.

Aktörerna skiljer sig från varandra bland annat i fråga om huruvida en robot eller en människa, en yrkes­utbildad person eller en frivillig svarar på barns och ungas kontakter samt i fråga om hur frivillig­jourernas arbete har övervakats och tryggats. Barn och unga skiljer inte nödvändigt­vis åt tjänsterna.

De digitala tjänsterna har sin plats – service­kedjan måste fungera

I digitala tjänster med låg tröskel möter man många barn och unga som befinner sig i svåra situationer. Många användare har själv­destruktiva tankar och en del har upplevt våld.

– Att erbjuda en ung person som mår dåligt chattkontakt stöder eller vårdar inte i sig någon. Ett fungerande chattstöd förutsätter förmåga att möta barn och unga samt stöd av en yrkes­utbildad person i mer krävande situationer, säger Tatjana Pajamäki, chef för MLL:s hjälp­tjänster.

Det är också svårt att bedöma barnets eller den ungas helhets­situation i ansikts­lösa tjänster. Ett barn som behöver akut hjälp blir ofta ensam i en svår situation efter diskussionen.

– De högklassigt genomförda digitala tjänsterna med låg tröskel stärker barnets rätt till förebyggande stöd, men barnens rätt till nödvändiga special­tjänster bör tryggas. Här är samarbetet med myndigheterna ett centralt kvalitets­kriterium, bekräftar barnombudsman Elina Pekkarinen.

Kvaliteten på digitala tjänster med låg tröskel ska också stärkas genom information och övervakning.

– Barn ska få förståelig information om vad en tjänst med låg tröskel handlar om och hurdan hjälp man kan få där. De ska också veta vem de kontaktar om barnet upplever miss­förhållanden när hen får service, betonar Pekkarinen.

Minimi­krav för kvalitets­kriterierna

Straffregister­utdrag: I digitala tjänster för minder­åriga bör man också kontrollera de frivilliga arbets­tagarnas straffregister­utdrag innan man arbetar med barn och unga. Riskerna för sexuella trakasserier och sexuellt våld mot barn ökar om personer vars straffregister­utdrag inte har granskats får möjlighet att diskutera med minder­åriga. För närvarande varierar praxisen för begäran om straffregister­utdrag mellan olika instanser.

Utbildning och stöd: Frivilliga ska erbjudas utbildning och stöd av yrkes­utbildade personer i krävande situationer. De som jobbar bör ha kompetens i digital interaktion och interaktion enligt åldersnivå samt färdigheter i bemötande som tillämpas på digital växelverkan. De ska ha förståelse för att bedöma barnets situation och stödbehov samt information om att vid behov hänvisa barnet vidare till andra tjänster.

Tydligt samarbete med myndigheterna: Praxis för samarbetet med myndigheter ska vara tydlig och överenskommen på förhand. Om frivilliga deltar i arbetet ska ansvaret för myndighets­samarbetet alltid ligga hos en yrkesutbildad person.

Skälig kötid: Chattjänsterna får inte bli överbelastade och användarna ska informeras om kötiden.

Transparens i tjänsten: Barnet ska på ett förståeligt sätt informeras om i vilken tjänst hen uträttar ärenden och vilken hjälp hen kan få. Det ska också finnas en plats för barn och unga ska dit man kan anmäla brister i bemötandet eller upplevelser av orättvisa i digitala tjänster.

Kunskaps­baserad utveckling: Tjänsternas effektivitet och nytta ska följas upp och utvecklas systematiskt.

Mer information

MLL:s och barn­ombudsmannens ställnings­tagande: Det behövs kvalitets­kriterier för digitala tjänster som stöder barn och unga