Samiska barn önskar att förståelsen för vad det innebär att vara same ökar i Finland
Enligt barnombudsmannens färska utredning om samiska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter är situationen för samiska barn och unga i flera avseenden bra. Samiska barn och unga som bor i samernas hembygdsområde och på andra håll i Finland ansåg dock att det finns väldigt litet kunskap om vad det innebär att vara same, om de samiska språken och den samiska kulturen.
Barn och unga berättade att de inte vill framhålla att de är samer i situationer där det kan finnas en risk för fördomar, förlöjligande eller diskriminering.
”Jag tycker att man borde prata mer om samer till exempel på skolor så att det skulle bli helt normalt att vara same”, föreslog en av deltagarna i utredningen.
Samiska barn och ungas nära relation till naturen och oro för miljön betonades i resultaten
Utredningens resultat visar samiska barn och unga nära relation till naturen. Barnen tar även upp klimatförändringens konsekvenser för naturen och därmed för samernas möjligheter att idka sina traditionella näringar. Barnen funderar på frågor som hänför sig till naturen också ur perspektivet för psykiskt välbefinnande.
”Relationen till naturen kom ofta upp i respondenternas svar. De beskrev till exempel att de fiskar eller rör sig ute i naturen på sin fritid och sade att de mår bra i skogar, fjällen, sjöstränder och stugans omgivningar. Relationen till naturen och miljöns betydelse kom också fram när barnen funderade på sin framtid och sina egna drömmar. Oron över naturens tillstånd kom fram till exempel när barnen berättade om vad de är rädda för”, beskriver specialforskare Elina Weckström vid barnombudsmannens byrå.
”När jag är i skogen eller i fjällen hos renen känns det bra och som att jag är precis där jag borde vara”, förklarade en av respondenterna.
Användningen av de samiska språken stärker identiteten
Användningen av de samiska språken i barnens liv stärker deras samiska identitet och känslan av samhörighet med att vara same och med de samiska traditionerna. Av samernas rättigheter tog barnens oftast upp de språkliga rättigheterna, och samtidigt är de oroliga över samiskas ställning och hur dess framtid kan tryggas.
”Jag har tänkt att i framtiden det kanske inte finns någon som kan tala det utrotningshotade samiska språket och då försvinner det språket och kulturen’”, sade en av respondenterna.
Inom samernas hembygdsområde är möjligheterna att använda de samiska språken mångsidigare än på andra håll i Finland. Enligt Sametingets uppskattning bor dock 70 procent av de samiska barnen utanför hembygdsområdet.
Samiska barn och ungas identitet bör granskas ur flera olika synvinklar. Enligt utredningsresultaten består barnens identiteter i huvudsak av barn- och ungdomskulturen samt kombinationen av skola och fritid. De samiska barn och ungas erfarenheter beskriver i första hand barndomen där det är en del bland andra att vara same. Flerspråkighet, användningen av samedräkten och samernas traditionella näringar bidrar också för sin del till identiteten av flera samiska barn.
”Jag hoppas att jag i framtiden kan påverka minoriteternas ställning på ett betydande sätt”, berättade en av respondenterna om sina drömmar.
Utredningens genomförande
Barnombudsmannens byrå genomförde utredningen om samiska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter under år 2022. Utredningen är en del av den nationella barnstrategin och genomfördes i samarbete med Sametinget och Skoltarnas byastämma. Webbenkäten besvarades av 83 samiska barn och unga mellan 11 och 17 år.
”Det var hög tid att utreda samiska barn och ungas erfarenheter. Det hade redan gått tio år sedan den tidigare utredningen. Resultaten har väckt även internationellt intresse”, berättar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.
”Det har genomförts flera utredningar om samer, inte alltid ur den samiska gemenskapens egna utgångspunkter eller till fördel av den. Det är viktigt att i denna utredning var de samiska barn och unga endast utredningsobjekt, utan aktiva deltagare”, säger Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso.
Mer information
Ursprunglig publikation: Elina Weckström, Karri Kekkonen & Outi Kekkonen (2023). "Kiva että juuri minä saan opiskella tätä kieltä ja se on osa kulttuuriani” (”Jag är glad över att jag får studera detta språk som är en del av min kultur"): Saamelaislasten hyvinvointi ja oikeuksien toteutuminen (Samiska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter). Barnombudsmannens byrås publikationer 2023:1.
Sammandrag: Samiska barn och ungas välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter
Publikationstillfället anordnas med fjärranslutning 7.2.2023 kl. 10.00–11.30 (på finska). Publikationstillfället är öppet för alla och kostnadsfritt. Publikationstillfället tolkas till teckenspråk. Förhandsanmälan till evenemanget är inte nödvändig. Deltagarlänk
